Dagens matpriser hade kanske varit mer hanterbara om det inte vore för att svenskarna är bland de mest belånade i EU.

Vi har under flera år finansierat wannabe-överklassen med billiga lån och diverse skatteavdrag. Notan för det luftslottet serveras nu och alla förväntas bidra till att betala den. 

I tider av kris känns det extra olustigt med rådande marknadsliberalism, om man inte råkar vara VD för ett snabblåneföretag förstås. 

Det är nu dessa företag får sin glow-up, likt en nybliven singel som bestämt sig för att prioritera sig själv. 

Press på sociala medier

I decennier har vi omringats av skadlig konsumtionshets som vi egentligen först nu ser de riktiga konsekvenserna av.

Bara bland unga har skulderna till Kronofogden ökat med 430 miljoner de senaste tio åren. Den vanligaste orsaken till skulder bland unga tjejer råkar vara näthandel. 

Konsumtionshets på sociala medier är som grupptryck på steroider och det gör det lättare att förstå hur de unga tjejerna hamnat i den positionen. 

Nya trender så som ”de-influencing” ger däremot lite hopp om att en sundare syn på konsumtion kan få ett genombrott.

Trenden tog fart på Tiktok och går ut på att influencers berättar ärligt om vilka hypeade produkter som inte är värda att köpa. 

Inleder vuxenliv med lån

De-influencing syftar till att hjälpa folk spara pengar och ge en mer nyanserad bild av marknadsföringen på sociala medier. 

Det är en rätt svag ljusglimt i det stora hela när man återigen inser hur många människor som har svårt att få ihop ekonomin. 

Som läget är just nu är ett stort arv från en avlägsen faster den bästa chansen till att snabbt nå någon form av ekonomisk trygghet för den yngre generationen. 

Utan ett större kapital är det oerhört tufft att ta sig in på bostadsmarknaden. Att dessutom inleda vuxenlivet med stora privatlån hjälper ingen på sikt.  

IMF har varnat Sverige för att svenskarnas belåningar är en tickande bomb som kommer slå till hårt när den väl exploderar. 

Det är därför alarmerande att det inte sker större samtal kring svenskarnas konsumtionsvanor kopplade till lån.  

Inför maxtak

Att sänka räntorna är en sak men vi behöver också få fler att betala av sina lån. 

De-fluencingrörelsen är just nu vår bästa folkbildningskampanj mot konsumtionshetsen, en livsstil som lär ta år att vänja av sig från.

I förebyggande syfte hade det varit bra om privatekonomi som ämne fick ta större plats i skolundervisningen.

Däremot kommer inte lättillgängliga och dyra lån försvinna helt genom bättre folkbildning.

Här behöver Sverige sätta ett maxtak på hur höga räntor och avgifter långivare kan sätta.

Bara för att något är lagligt idag betyder det inte att det är etiskt rätt.