Det brukar heta att den enes död är den andres bröd. Det stämmer bra på finansmarknadens opportunister.

Arbetet har i dagarna rapporterat om hur snabblån med löften om snabba cash lockar allt fler svenskar rakt in i skuldfällan. Här finns ingen plats för moral eller god sed utan den som kan roffar åt sig, oaktat konsekvenser för någon annan.

Många svenskar lever över sina tillgångar. Efter år av penga-rea i form av låga räntor med skattereduktion, där staten bjudit in till ett medelklasslajv och massiv belåning, kommer de kargare tiderna som en riktig smocka.

Det är slutfestat, helt enkelt.

Slut på lånefesten

Tiderna är sämre och bankerna har dragit i handbromsen. De höjer både räntor och lånekrav.

För många finns nu endast drömmen om det goda livet kvar.

Insikten om att man inte längre kan leva lika gott som förr är tuff. Samtidigt ökar oron på arbetsmarknaden i samma takt som levnadskostnaderna.

Det kan kännas avlägset när man sitter i tv-soffan framför Lyxfällan och ojar sig över någon annans skulder men faktum är att en skilsmässa, ett varsel eller en sjuskrivning snabbt förvandlas till en ekonomisk tragedi med svältfödda socialförsäkringssystem, utbredd bostadsbrist och avsaknaden av arbetsmarknadspolitik.

Snabblåneföretagen erbjuder snabbt, enkelt men ohyggligt dyra pengar rakt in på kontot.

Dessa lånehajar vittrar blod och pumpar ut löften om snabba, enkla här och nu-lösningar utan särskilt mycket information om vad som väntar om man tackar ja.

De är färgglada, fiffigt namngivna, poppar upp som svampar och bjuder in till efterfest, redo att sko sig på människors desperation. För den som inte lyckats ställa om sina vanor kan lockelsen bli stor.

Kommunerna erbjuder hjälp

Räkna med en ordentlig baksmälla.

Idag tillåts svindlande räntor. Villkoren är snåriga och dolda avgifter är snarare regel än undantag.

På kort tid har dessa snabb-lånehajar redan hunnit skicka en halv miljon svenskar till Kronofogden. Företag som tidigare fått påbackning kan enkelt byta namn och fortsätta som om ingenting.

Men trots slimmade statsfinanser finns fortfarande stöd från det offentliga men alltför få verkar veta om det. Det kan inte räknas som annat än ett totalt misslyckande att inte fler känner till och vänder sig till kommunernas skuldrådgivare.

Samma hjälp som erbjuds i Lyxfällan finns nämligen i kommunal regi för den som inte vill tvätta sin byk offentligt.

Det duger inte att så pass många har snabblån som alternativ till a-kassa, alfakassa, sjuk- eller aktivitetsersättning.

Betänketid på lån

Någon form av hindersprövning vore väl på sin plats? Det är ju två veckors betänketid för att få gifta sig med någon, kanske skulle det vara i alla fall två dagars betänketid på lån?

Många tjänster marknadsför sig med just hur snabbt det går att få in pengar på sitt konto. En betänketid skulle kunna fungera som ett välbehövligt farthinder.

Givetvis spelar de karga ekonomiska tiderna in. Tills dess att politiker, Riksbanken eller någon matjätte får ordning på inflationen behöver det finnas andra alternativ än att sms:a ”Låna”.

Den tillfälliga höjningen av a-kassan måste permanentas, allt annat vore skandal när vi nu står inför en lågkonjunktur.

Det finns mer att göra, både genom riktade insatser och i skolan.

Andra chans för skuldsatta

Det är inte rimligt att lånepengar till ockerräntor endast är ett klick bort, speciellt i tider som dessa där allt fler kämpar med sin privatekonomi.

Branschen behöver regleras och bevakas ordentligt. Vem som helst ska inte kunna starta ett bolag och kränga dyra lån och den som bryter mot lagar och regler bör få näringsförbud.

Här finns utrymme för hårdare tag.

Det är också ett otroligt underbetyg att de gemensamma lösningarna inte är vida kända.

Den som hamnat i skiten ska veta att det finns hjälp att få.

I ett starkt samhälle får man nämligen en andra chans där du slipper skämmas framför budgettavla på bästa sändningstid.