Medlingsinstitutet: ”Tvåårig fredsplikt är en viktig del av märket”
Att avtalen är tvååriga och att andra året inte går att säga upp är en viktig del av märket, enligt Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo. Men att låsa sig för så lång tid är en stor risk för facken om inflationen inte sjunker.
Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet.
I fredags gjorde facken och arbetsgivarna inom industrin upp om nya kollektivavtal, som ger löneökningar med 4,1 procent i år och 3,3 procent 2024.
Uppgörelsen sätter en norm för den övriga arbetsmarknaden – ett märke – som är lätt att tolka, säger statliga Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
– Det blev verkligen ett tydligt märke den här gången. Det är extra viktigt att de första avtalen utanför industrin – i handeln och pappersindustrin – blev klara snabbt och utan medling. Det var verkligen inte självklart.
– Nu har både Pappers och Handels sagt att det är 7,4 procent på två år som gäller. Därmed har märket satt sig.
Viktig del av märket
Men i ”märket” ingår inte bara löneökningar av en viss storlek, klargör Medlingsinstitutets generaldirektör.
– Det är definitivt en del av märket att det är tvåårigt, och att det inte är uppsägningsbart. Det är en viktig del av märket. I medlingar kommer det definitivt att vara jätteviktigt.
Det betyder att Medlingsinstitutet, som har till uppgift att medla när det blir konflikt i löneförhandlingarna, bara kommer att föreslå lösningar som innebär fredsplikt i två år.
Teoretiskt kan förstås de arbetsgivare som nu står på tur att förhandla om nya avtal gå med på löneökningar med 7,4 procent och samtidigt låta det andra året i avtalet vara uppsägningsbart.
– Men det är inte troligt att det blir så. Vår linje är att blir det medling, så är det tvååriga avtal utan möjlighet till uppsägning som gäller. Det vet parterna om, och det påverkar deras agerande, säger Irene Wennemo.
För Svenskt Näringsliv är det en stor vinst att uppgörelsen är tvåårig och inte uppsägningsbar andra året, konstaterar Medlingsinstitutets generaldirektör.
Skulle något medlemsförbund inom Svenskt Näringsliv gå med på någonting annat, så lär Svenskt Näringsliv reagera.
Riskabelt för facken
För facken innebär tvååriga avtal en betydande risk, eftersom det är osäkert hur svensk ekonomi – inte minst inflationen – kommer att utvecklas.
Några dagar innan uppgörelsen slöts frågade Arbetet en av de främsta experterna vad tvååriga avtal skulle innebära: Lars Calmfors, professor i ekonomi som i många år har forskat om löner och avtalsförhandlingar.
– Tvåårsavtal skulle vara en riskabel väg för facken. Risken är att inflationen inte kommer ner som man hoppas, och så har man låst sig för låga löneökningar, sa Lars Calmfors till Arbetet den 27 mars.
– Satt jag och förhandlade på arbetstagarsidan skulle jag vara väldigt rädd för sådan utveckling. I så fall får det tvååriga avtalet vara uppsägningsbart på ett sätt som inte är för restriktivt.
”Svenskt Näringsliv vill hålla ihop det”
Inom industrin ska lönerna alltså höjas med 4,1 procent 2023 och med 3,3 procent 2024.
Är även fördelningen av löneökningen mellan de båda åren en del av märket?
– Man brukar lägga sig ganska nära den fördelning mellan åren som man gör i industrin även om det har blivit lite avvikelser ibland, speciellt i offentlig sektor, svarar Irene Wennemo.
– Svenskt Näringsliv försöker hålla ihop det, så att avtalen ligger väldigt nära varandra vad gäller fördelningen över åren. Och det brukar vi också göra i medlingar.
Innehåll från Spotify
Genom att klicka på knappen godkänner du Spotifys dataskydsspolicy.
