På en ledarsida sysslar man i regel med ganska säkra saker, eller åtminstone saker som man själv är säker på.

Rätt eller fel, bu eller bä. Stött av vetenskap eller inte, ideologiskt korrekt eller blasfemi och så vidare.

Den raka linjen är ledarskribentens jobb. Läsare ska veta vad vi tycker, och varför.

Ibland kan en sådan tvärsäkerhet göra mer skada än nytta och det aktualiserades brutalt i veckan när kristdemokraten Johan Ingerö anmäldes för sexuellt ofredande av partikollegan och europaparlamentarikern Sara Skyttedal och avgick från posten som partisekreterare.

Ett är säkert: vad som faktiskt hänt kommer ingen kunna reda ut.

Få gärningsmän döms

Kan Sara Skyttedal vara en gränslös person? Kanske. Har hon hittat på? Det vet vi inte.

Kan Johan Ingerö å sin sida vara och ha varit gränslös? Möjligt. Är han skyldig till brott? Det vet vi inte.

Faktum är att vi inte ens kan veta det om fallet skulle tas upp av rättsliga instanser. Statistiken omöjliggör det.

Av anmälda våldtäkter leder till exempel bara cirka fem procent till fällande dom. De flesta förundersökningar läggs dessutom ned.

Det betyder inte att 95 procent av alla våldtäktsanmälningar är båg. Tvärtom. Så långt det går att mäta uppskattas oerhört få anmälningar om sexualbrott vara falska.

Max fem procent säger forskning. Det ska ställas emot sexualbrott som aldrig anmäls över huvud taget.

Man kan såklart tycka att det är intressant att alla dessa lögnaktiga kvinnor tydligen bara hittas i politiska partier och i maktens korridorer.

Enligt Harvey Weinstein, Metoo-rörelsens mest kända rättsfall, ljög hela 100 procent av de 80 kvinnor som anklagade honom för sexuella övergrepp.

Stöttar Johan Ingerö

Ovanstående statistik om sexualbrott och falskanmälningar är fakta. Gång på gång återupprepad och utredd och publicerad.

Det hindrade inte, i regel män, från att så att säga stötta Johan Ingerö genom tvärsäkra åsikter om sanningen och Skyttedals motiv.

Smaklösast var SD-kanalen Riks programledare Chang Frick, men det borde inte förvåna någon. Mannen har vid det här laget hunnit jobba för rysk stats-tv, lockat Rasmus Paludan till koranbränning och visat röven i SVT.

Mest förvånande var Brottsofferjourens lokala ordförande i Stockholm-Gotland, lika tvärsäker om Ingerös oskuld, lika hård i sina antaganden om Sara Skyttedal.

Värst var ändå massan. Man på man som skrek om lögn och fradgade hat.

Kan vara oskyldig

Det är möjligt att brottet Skyttedal anser sig vara utsatt för hunnit preskriberas. Det är också möjligt att hon inte utsatts för ett brott alls, men ändå känner sig utsatt.

Oavsett vad statistiken säger generellt trumfas det i slutändan alltid av det specifika fallet.

Ingen enskild kan dömas bara för att verkligheten oftast ser ut på ett visst sätt. Vi måste underhålla tanken att Ingerö är helt oskyldig. Rättsliga instanser måste utgå från det.

Men åter till sexualbrotten som aldrig anmäls. Enligt BRÅ:s nationella trygghetsundersökning från 2020 anmälde bara tio procent av kvinnorna brottet de upplevde sig utsatta för.

Undra varför, om till och med Brottsofferjourens förtroendevalda kan säga att du ljuger. Vad säger då polisen? Advokaterna? Människorna i din omgivning?

I veckan har alla kvinnor, alla brottsoffer, tvingats läsa det tvärsäkra hatet och de tvärsäkra lögnanklagelserna.

Erbjuda sympati

Brottsoffer eller ej, falskt anklagad eller gärningsman – på ett personligt plan förtjänar alla en hand, trots osäkerheten. En vän kan sträcka fram den privat.

Många drog som skrivet lans för Johan Ingerö när han gick ut med sin sida av händelseförloppet på sin Facebook.

Av namnkunniga högerpersoner i kommentarsfälten såg jag bara en, youtubern Henrik Jönsson, som stöttade både Skyttedal och Ingerö offentligt. Det hedrar honom.

Gudarna ska veta att den här ledarsidan sällan sympatiserat med vare sig Sara Skyttedal eller Johan Ingerö, men på ett personligt och mänskligt plan, särskilt om man skulle stå personerna nära, kan man faktiskt sympatisera med båda. Trots att man inget vet, oavsett vad utgången blir.

Klarar man inte av att navigera osäkerheten i ett specifikt fall är det annars bäst att bara hålla käft.

I veckan har nämligen många säkra män i försvaret av Johan Ingerös rätt gjort alla brottsoffer rättslösare.

Veckans minst säkra: Elisabeth Svantessson

Finansministern Elisabeth Svantesson var tidigare tvärsäker på att det nära nog vore kommunism att peta i de skenande matpriserna. Nu har hon kallat de svenska matjättarna till allvarliga samtal. Snart viftar Ebba Busch falukorv till Internationalen.

Veckans mest säkra: Skollobbyister

Att Stefan Stern, tidigare socialdemokratisk topptjänsteman som sålde sin själ till marknadsskolan, skulle använda härvorna kring ABF och S i Botkyrka som så kallat argument för aktiebolagsskolor var säkert. Att han gjorde det genom näringslivstankesmedjan Timbros tidning Smedjan var snarksäkert. Sell-outs upptäcks på mils avstånd.