Revolutionen börjar med hungriga kvinnor
På årets Internationella kvinnodag måste vi påminna oss om att arbetande kvinnor bär de tyngsta bördorna genom ekonomiska kriser, skriver Arbetets tillförordnade politiska redaktör.
Matstölderna är här.
Januari satte rekord i livsmedelsprishöjningar och nyss kunde man läsa om en man som tagit verkligheten i egna händer och lommat ut från en matbutik i Visby med stulna frallor under armen.
När personalen försökte stoppa honom sprutade han, sannolikt också stulen, mjukost på dem och flydde.
Som en sketch i en allt bistrare vardag. Inte minst för kassapersonalen som alltså behöver hantera snattare samtidigt som den egna lönen sjunker i relation till precis allt annat.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel vill i stundande avtalsrörelse inte höja lägstalönerna alls.
De bräcks bara av Almegas arbetsgivarpolitiske chef Stefan Koskinen som till alla som bland annat arbetar inom vård- och omsorgen förklarat att de som tjänar minst faktiskt måste få det ännu sämre innan de får det bättre. Även om han inte vill ”låta hjärtlös”.
Handeln och vården. Sveriges två mest kvinnodominerade sektorer.
Internationella kvinnodagen
8 mars kom att bli känd internationella kvinnodagen efter 1917. Då strejkade kvinnliga textilarbetare och sparkade igång hela den ryska revolutionen.
Vad de krävde? Bröd. En liknande kvinnoprotest utvecklades runt 150 år tidigare till den franska revolutionen.
I Sverige har det i regel varit lugnare. På 1970-talet organiserade kvinnor från Skärholmen i Stockholm en protest som spred sig över hela landet. Även då handlade det om matpriser och hyror som snabbt skjutit i höjden.
Tidningen Mitt i har skrivit om kvinnorna som fredligt tvingade Olof Palme att införa prisstopp på bland annat mjölk och smör.
Könssegregeringen slår
Nu står Sverige lyckligtvis inte inför en revolution, men så långt kan det alltså gå när kvinnor går hungriga.
Sverige må vara ett av världens mest jämställda länder men det innebär inte att det är jämställt. Arbetsmarknaden är djupt könsuppdelad, kvinnor arbetar och tar samtidigt det största ansvaret för hem och barn.
Det innebär också att matpriserna, elpriserna och bostadspriserna kommer bäras som tyngst av familjer och kvinnor som försöker mata sina barn.
Redan nu måste skolor erbjuda mer mat under skolluncherna då eleverna tvingas äta mer där istället för hemma.
I Östersund erbjuder kommunen barn och unga gratis lunch genom hela sportlovet, ett humant och alldeles nödvändigt initiativ i rådande situation.
40 procent mer för Handelschefer
Arbetande kvinnor i låglönesektorer tvingas år ut och år in höra att lönehöjningar för dem skulle hota hela samhället.
Får uskor eller kassapersonal för mycket kommer inflationen spinna bortom kontroll och vi sitter alla i skiten, sägs det från arbetsgivarsidan.
Kanske stämmer det i en kalkyl någonstans.
Men man kan knappast klandra den handelsanställd som höjer ögonbrynet åt att hon inte ens kan få 5 procent mer i lön samtidigt som Svensk Handels direktörer kan höja sina inkomster med 40 procent under bara ett år utan att vara systemhotande.
Krav till Ulf Kristersson
Elkrisstödet blev regeringen Kristerssons första rejäla politiska pannkaka. Pengarna fördelas brett, men hemligt, och fler helikopterpengar för mat lär inte ligga på bordet.
SCB har visat att det är matpriserna som driver på inflationen. Dagens Nyheters ledarskribent Arvid Åhlund har föreslagit att regeringen borde låta Konkurrensverket granska hur de svenska matjättarna sätter sina priser.
Är de verkligen motiverade, eller passar Ica, Willys och alla andra på att höja sina vinster i krisen?
Ett rimligt förslag, men inte tillräckligt.
Utöver höjda löner måste också stödformer ses över. Barnbidraget skulle kunna vara ett. Bostadsbidraget ett annat, som dessutom skulle få hög träffsäkerhet och nå de familjer som behöver det bäst.
Inget av ovanstående ligger i den sittande regeringens intresse och några initiativ är inte att vänta från vare sig Kristersson eller finansminister Svantesson.
Tur då att vi har kvinnorna från Skärholmen att inspireras av, som organiserade sig själva, ställde makthavarna mot väggen och krävde sin rätt.
Säg alltså inte grattis på internationella kvinnodagen, det är en kampdag.
Lotta Ilona Häyrynen är från och med i dag tf politisk redaktör på Arbetet under Daniel Swedins föräldraledighet. Läs mer om det här.