Skuldsatta tonåringar kan bli dyr baksmälla för samhället efter köpfesten
Näthandeln och nischbankerna sitter i samma båt – alla utom kunderna tjänar på det, skriver Arbetets politiska redaktör.
När de svenska storbankerna nu höjer boräntorna och riskerar bränna hål i hushållsbudgeten så manar en del till lugn. Bankerna har ju sett till att man inte lånat mer än vad man faktiskt klarar av.
Och visst, att ta ett bolån i Sverige är inte superlätt.
Samtidigt är det busenkelt att skuldsätta sig genom att ta lån för att köpa andra saker. Kläder, möbler, smink, mobiltelefoner, resor eller en ny stereoanläggning till exempel.
Med några enkla klick kan man på några minuter skaffa sig skulder på hundratusentals kronor hos Klarna, Qliro, Collector bank, Svea ekonomi och allt vad det heter.
Aldrig enklare att handla på kredit
Det har aldrig varit enklare att handla på kredit eller avbetalning än i dag. Det har aldrig varit enklare att ta ett lån utan säkerhet. Kombinationen av en e-handel som har öppet dygnet runt, lättillgängliga krediter och en konsumtionskultur har bidragit till att många handlar mer än vad de har råd med.
Mellan 2010 och 2021 växte svenskarnas konsumtionslån med 81 procent. Enligt den senaste statistiken omfattar lånen cirka 260 miljarder kronor och ges allt oftare av nischbanker och säljfinansieringsbolag som samtidigt är aktiva inom e-handeln.
Kritik mot sådana företag har funnits länge. De lurar in folk i kreditbetalningar och de gör för dåliga kreditprövningar.
Men det är ju hela affärsidén. Svenska Dagbladet har i en granskning avslöjat den lönsamma symbios som uppstått mellan svenska näthandlare och de företag som erbjuder snabba lån utan säkerhet. Nätbutikerna agerar en sorts inkastare till lånekaruseller och alla – utom kunderna – tjänar på det.
Aggressiv marknadsföring
Vi vet att de med hjälp av en aggressiv, slug och uppsökande marknadsföring riktar in sig på personer som har dåliga förutsättningar att kunna betala tillbaka.
En konsumtionsorienterad popkultur och influencers som via sociala medier säljer drömmar om det ljuva livet är bra business för kreditbolagen.
”Klarna är till för unga och att avbetala garderob och sprit är ett livsstilsval, eller i alla fall ett val som möjliggör en livsstil. Den som är skuldsatt, verkar företaget lova, är mer fri än den som inte är det”, har författaren Tone Schunnesson skrivit i Göteborgs-Posten.
Men till slut måste räkningarna betalas och om man inte klarar det så är det staten genom Kronofogden som får i uppdrag att driva in skulderna. Nu larmar myndigheten om att allt fler unga människor ansöker om skuldsanering.
Skuldberg har vuxit till 1,56 miljarder
Sent i fjol berättade Kronofogden att antalet unga människor med skulder hos myndigheten förvisso minskat lite under de gångna tio åren.
Men de ungas skuldberg har vuxit med 410 miljoner till 1,56 miljarder kronor. Unga män står för lejonparten av den sammanlagda skulden, men den stora ökningen har skett hos kvinnorna.
Enligt Finansinspektionens beräkningar kan 35 procent av alla som har ett blancolån gå med underskott om inflationen biter sig fast och Riksbanken fortsätter att höja räntan.
Många är det som i år kommer inse att det blir tufft att betala tillbaka sina konsumtionslån. Många kommer att få en betalningsanmärkning – något som omöjliggör allt från telefonabonnemang till att hyra en lägenhet. Dessutom finns anmärkningen kvar i tre år – vare sig skulden är betald eller inte.
Ännu dystrare blir det när man tar in att Kronofogden i förfjol upptäckte 24 dödsfall i samband med skuldindrivningar. 2022 larmade myndigheten att de får fler suicidhot än någonsin.
Köpfest kostsam för samhället
Köpfesten har varit bra för kreditbolag och e-handel men med den lågkonjunktur som står för dörren kommer baksmällan att bli kostsam för samhället och rent av farlig för konsumenterna.
Så kan vi inte ha det. Om vi har en situation där vägen in till stora skulder är vidöppen så måste det finnas vägar ut.
Givetvis måste kreditmarknaden och e-handeln regleras hårdare, och det måste bli lättare att få hjälp med skuldsanering. Sverige borde inspireras av Finland och tillåta skuldavskrivningar. Aftonbladets Andreas Cervenka har noterar det orimliga i att preskriptionstiden för ett rån är 15 år – men på lån finns det ingen bortre gräns.
Dessutom måste vi fråga oss om det verkligen är rimligt att staten använder sig av Kronofogden för att driva in en skuld av en tonåring som köpt ett par skor på avbetalning.