Ribban för att beviljas arbetstillstånd i Sverige ska höjas rejält. Det är Tidöpartierna (M, KD, L och SD) överens om. Däremot kvarstår frågan om vilka grupper som ska beviljas undantag från lönekravet. Nu utreds det. Förslagen ska vara klara om ett år.

Enligt Tidöavtalet ska arbetstillstånd begränsas till yrken där den normala lönenivån motsvarar minst medianlönen i Sverige.

Den statliga utredaren får nu i uppdrag att se över hur en sådan regel ska se ut. Exakt var lönegränsen landar blir upp till utredaren, men medianlönen ligger på runt 33 000 kronor.

Omdiskuterade undantag

Syftet är, enligt Tidöpartierna, att dels minska missbruk av arbetskraftsinvandring till yrken där arbetskraft finns i Sverige, dels underlätta arbetskraftsinvandring för kvalificerade och högkvalificerade grupper.

Enligt Tidöavtalet ska det finnas möjlighet för regeringen att göra undantag från det höjda lönekravet för vissa yrkesgrupper.

– Då handlar det om allt från vilka kompetenser som finns och vilka erfarenheter och skickligheter Sverige har stort behov av, sa arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L) på en pressträff på fredagsmorgonen.

Det gäller alltså yrkesgrupper där lönenivån ligger under medianen, men där Sverige har behov av arbetskraft.

Frågan om vilka som ska undantas har varit infekterad mellan Tidöpartierna enligt uppgifter från tidningen Dagens Industri. DI uppgav tidigare i februari att förhandlingarna om direktiven till utredningen kört fast och att den stora stridsfrågan var om grupper ska undantas från lönekravet.

”Vill inte föregripa utredningen”

Enligt tidningen har Liberalerna krävt ett antal undantag för flera yrken, vilket SD inte velat gå med på. 

På pressträffen säger nu Johan Pehrson:

– Vi är tydliga med att det ska finnas möjlighet till lägre lönekrav för vissa grupper.

Men han vill inte kommentera vilka. 

– Det ska utredaren titta på så jag vill inte föregripa det.

Ingen invandring i vissa yrken

Enligt Tidöavtalet ska det också vara möjligt att helt undanta yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Det gäller yrken där man har sett ett utbrett missbruk av regelverket. Personlig assistans har nämnts som ett exempel, utredaren ska ta fram närmare förslag även i denna del. 

Migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) betonar på pressträffen att ett mål med ändringarna är att snabba på processerna och underlätta för den kvalificerade arbetskraftsinvandringen. 

Direktiven läggs som ett tillägg till en redan sittande utredning som skulle se över arbetskraftsinvandring, men som nu får inriktningen på sitt uppdrag ändrat. Utredningen ska vara klar senast sista januari nästa år.

Fack och arbetsgivare kritiska

Det tidigare uppdraget innebar att man skulle införa arbetsmarknadsprövning, alltså en prövning mot arbetsmarknadens behov. LO kritiserar regeringens ändrade direktiv. 

– Regeringen skjuter helt bredvid målet. Det finns en enklare lösning och det är behovsprövning, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson, som anser att de nuvarande direktiven i stället leder till ett snårigare och mer komplicerat regelverk.

Även Svenskt Näringsliv är skeptiska till utredningsdirektiven.

– Vi tycker att man i stället ska kräva heltidsjobb och kollektivavtalade löner, säger organisationens vice vd Karin Johansson enligt ett pressmeddelande.