Det går 93 städarlöner på en vd-lön – största skillnaden någonsin
En genomsnittlig vd för ett storbolag tjänar 93 gånger mer än en städare och 69 gånger mer än en industriarbetare. Det är den största skillnaden som någonsin uppmätts i LO:s rapport om maktelitens inkomster.
Johan Forsell, vd för Investor har den högsta vd-lönen i Sverige, enligt LO:s rapport. Arkivbild.
Vd:n för Wallenbergsfärens maktbolag Investor; Johan Forssell, tjänar drygt 6,4 miljoner i månaden. Det motsvarar 193 industriarbetarlöner.
Volvo cars vd, Håkan Samuelsson, hamnar strax efter med en månadslön på 6,1 miljoner, eller 183 industriarbetarlöner.
Inkomstskillnaderna har aldrig varit så stora mellan näringslivstopparna och vanliga löntagare. Det visar LO:s årliga rapport ”Makteliten”.
Och det går fort. I förra årets rapport tjänade en topp-vd 86 gånger mer än en städare, nu 93 gånger mer. Det handlar alltså om en ökning motsvarande sju årsinkomster för en städare.
Näringslivet drar ifrån
Jämfört med en industriarbetare har gapet ökat med fyra årslöner, från 65 till 69 gånger mer.
I begreppet makteliten ingår knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden vars löner plus kapitalinkomster jämförs med lönen för en industriarbetare.
Och det är just topparna inom näringslivet som drar ifrån mest. Snittinkomsten för de 50 på listan var drygt 27,6 miljoner 2021, motsvarande 2,3 miljoner i månaden.
Vd-löner topp 5
Ser man till hela gruppen i makteliten motsvarade den genomsnittliga inkomsten 22,1 industriarbetarlöner, en ökning från 21,1 förra året.
Minsta löneskillnaden finns hos dem LO kallar den demokratiska eliten, folk- och förtroendevalda. Deras genomsnittliga inkomst motsvarade 4,1 industriarbetarlöner.
LO:s ordförande, Susanna Gideonsson är upprörd. Hon påpekar att i förra rapporten, som gällde första pandemiåret, konstaterades att inkomstskillnaderna ökade snabbt.
”Pandemin borde ha dämpat”
Hon tänkte då att det kunde bero på att man hade farten uppe när man gick in i pandemin, men att det skulle dämpa sig under andra året.
– Men vi ser ju tvärtom att klyftorna ökar med precis samma hastighet nu som tidigare. Vi prolongerade avtal och avstod löneökningar så att företagen skulle klara sig. Men lik förbannat så fortsätter de att dra ifrån, säger Susanna Gideonsson.
Varför är det ett problem?
– Vi ser hur klyftorna ökar och det innebär att vi får ett land som inte håller ihop. Det är en grupp i samhället som tar viktiga beslut. Att de är oerhört rika, ja, då har de ingen aning om hur vanligt folk har det.
Största skillnaden någonsin
Vi vill ha en kapitalskatt på 35 procent
Gideonsson tjänar 3,7 gånger mer
Själv tjänade Susanna Gideonsson 3,7 gånger mer än en industriarbetare. LO har ett beslut om att ordförandes lön ska vara 3,5 gånger, men till det kommer ersättningar för flygresor till och från bostaden i Umeå. Något hon förmånsbeskattas för.
Är du värd de pengarna?
– Jag vet inte hur man kom fram till det beslutet. Det är inte jag som sätter min lön och jag har aldrig förhandlat min lön utan det är andra som gör det.
Hur vill ni komma åt de ökande inkomstskillnaderna?
– Dels införa en lyxskatt på de som tjänar över en miljon. Det är en självklarhet. Dels beskatta kapitalet hårdare. Vi vill ha en kapitalskatt på 35 procent, säger Susanna Gideonsson.
Så mycket tjänar näringslivstopparna jämfört med en rad yrken
De ingår i makteliten
I LO:s definition av makteliten ingår den grupp vars befattningar som man anser har störst makt och inflytande över det svenska samhället.
- Näringslivets verkställande direktörer (50 befattningar)
- Politiker och höga tjänstemän i regering och riksdag (22 befattningar)
- Representanter för arbetsmarknadens parter (25 befattningar)
- Generaldirektörer och verkställande direktörer i statliga myndigheter och bolag (10 befattningar)
- Politiker och höga tjänstemän i de tio största kommunerna (20 befattningar)
- Chefer i kommunala eller landstingskommunala bolag och verksamheter i de tre storstadsområdena (12 befattningar)
- Representanter för det traditionella ”överhetssamhället” det vill säga hovet, domstolarna, kyrkan, militären och utrikesförvaltningen (11 befattningar)
- Mediechefer/redaktörer och inflytelserika journalister (16 befattningar)
- Representanter för universitets- och forskarvärlden (10 befattningar)
- Chefsekonomer inom näringslivet och hos arbetsmarknadens parter (10 befattningar)
- Representanter för folkrörelseorganisationerna (11 befattningar)
