Personal på LSS-boenden och HVB-hem löper störst risk att bli mördade på jobbet
Anställda på LSS-boenden och HVB-hem jobbar i en utsatt situation. Vid fem olika boenden har personal dödats av boende, visar Kommunalarbetarens granskning.
De senaste 15 åren har 21 personer mördats på sina arbetsplatser.
Och det är framför allt anställda på LSS-boenden och HVB-hem som drabbats, visar en genomgång som Kommunalarbetaren gjort av Arbetsmiljöverkets statistik.
Vid fem olika boenden har anställda dödats av boende. Den senaste som dog är den 19-åriga kvinnan som mördades på ett LSS-boende i Enköping i slutet av förra året.
– Det är tragiskt, säger Eva Karsten inspektör på Arbetsmiljöverket.
Under de senaste fem åren har hon arbetat med inspektioner av de arbetsplatser som är mest utsatta för hot och våld i sin roll projektledare för en rapport som kom ut nyligen. I den finns LSS- och HVB-boenden med bland de tre verksamheter där det förekommer mest hot och våld på svensk arbetsmarknad.
”De är rädda för sina liv”
KA har gått igenom de senaste fem årens 6:6a-anmälningar som kommit in till Arbetsmiljöverket om hot och våld för den här typen av boenden.
De är bara 34 stycken, men av dem går att utläsa att det finns stora problem på flera arbetsplatser.
”Vi lever med ständig oro och stress för övriga boende och kollegor” står det i en anmälan och i en annan: ”Personalen tänker inte längre om det kommer att inträffa utan när och vem som kommer att bli misshandlad och hur de kommer att klara sig. De är rädda för sina liv.”
Det skyddsombud vill ha åtgärdat är ofta att sådant som att personalen inte har fått tillräcklig utbildning i hur de ska bemöta våld eller att lokalerna inte är tillräckligt säkra.
Dialog viktigt skydd
Det händer också att det saknas riskbedömningar för de boende. I många av anmälningarna är det tydligt att man vill ha Arbetsmiljöverkets hjälp för att få dem att agera gentemot arbetsgivaren genom att hota med exempelvis böter.
Eva Karsten menar att det enklaste och viktigaste skyddet för personal och boende är att det finns en bra dialog mellan arbetsgivare och anställda.
– I bra samverkan kan man undersöka risker och ta fram åtgärder, säger hon och menar att det just därför är viktigt att alla incidenter anmäls till arbetsgivare.
– Det finns ett stort mörkertal. Många händelser rapporteras aldrig. Det kan bero på att det saknas rutiner, men också på att hot och våld blivit så normaliserat att det inte anmäls, säger hon.
Det kan skapa en spiral där hoten och våldet blir allvarligare i stället för att förebyggas.
– Man brukar säga att när det hänt incidenter fem, sex gånger så blir det en allvarlig olycka.
Anställda visste inte vad de skulle göra
I arbetet med rapporten inspekterades 1 000 verksamheter med många anmälningar om arbetsskador som beror på hot och våld. Nära 800 av dem hade brister i arbetsmiljöarbetet som ska skydda personalen.
– På många arbetsplatser var det otydligt hur personalen skulle agera när det hände något, säger Eva Karsten.
När det gäller fallet i Enköping har Kommunalarbetaren tidigare skrivit om att ytterligare en annan anställd hotades med kniv av samma brukare som begick mordet. Något som rapporterades först efter att mordet inträffat och polisen kopplats in.
– Det är därför det är viktigt att alla anställda känner till rutiner om vad man gör när något händer. Det är en väldigt allvarlig lärdom att dra, säger Eva Karsten.
Dödade av andra på arbetet 2008-2022
KA har gått igenom samtliga dödsfall i Arbetsmiljöverkets statistik och tagit ut de fall där dödsorsaken är att de dödats av någon annan person som relaterad till arbetsplatsen och där det inte i efterhand setts som en arbetsplatsolycka.
Yrken och antalet dödade:
- Personal på LSS-boende eller HVB-hem: 5
- Anställda på grundskola eller gymnasium: 4
- Militär: 3
- Polis: 1
- Kriminalvårdare: 1
- Cheftjänsteman: 1
- Byggmästare: 1
- Juvelerare: 1
- Butiksbiträde: 1
- Asfaltsarbetare: 1
- Fastighetsskötare: 1
Om statistiken: de skolanställda dog vid skolattacken i Trollhättan och i Malmö, militärerna dog vid strider i Afghanistan.
Källa: Arbetsmiljöverket
Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och sex andra titlar ingår i LO Mediehus.