Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Eftersom USA är rikare än Sverige och har lägre arbetslöshet föreslår Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch att Sverige också borde införa lägre ingångslöner, sämre anställningstrygghet och sänkta bidrag. 

Att just de sakerna skulle utgöra amerikanernas framgångsrecept är svårt att bevisa, eftersom Sverige och USA är så olika. Däremot kan man titta på förändringar inom länderna över tid.

I Sverige har arbetslösheten legat still under många år, medan den i USA har sjunkit kraftigt: från 9,5 procent 2010 till 3,5 procent i dag.

Några försämringar av arbetsvillkor eller bidrag under denna tid har inte skett som skulle kunna förklara en så dramatisk minskning.  

Hushållen har börjat spendera igen

Vad som däremot har hänt är att köpkraften i USA har ökat. Hushåll och företag har betalat av sina skulder från tiden före finanskrisen och börjat spendera igen.

Staten har hjälpt till med sänkta skatter och ökade utgifter, särskilt på delstatsnivå.

Under pandemin lärde man sig av misstaget från finanskrisen och lanserade två enorma stimulanspaket på 1,9 biljoner dollar var, som snabbt fick arbetslösheten att sjunka. 

Under 2010-talet fanns många tyckare i USA som hävdade att den höga arbetslösheten hade så kallade ”strukturella” orsaker. Det var fel på arbetskraften, sa man. Den ansågs sakna de färdigheter och kunskaper som en modern ekonomi behöver.

Somliga sökte till och med förklaringen i att tv-spel hade blivit så bra att unga män valde att stanna hemma istället. I takt med att konjunkturen förbättrades och arbetslösheten minskade tystnade sådana resonemang.  

Ingångslönerna har exploderat

I dag är arbetslösheten i USA den lägsta på 50 år. Den är historiskt låg bland afro-amerikaner och andra minoriteter.

Grupper som tidigare ansågs oanställningsbara, så som funktionshindrade och före detta fängelsekunder, får plötsligt jobb.

Konkurrensen om arbetskraft gör att löntagare kan säga upp sig och byta till mer välbetalda jobb. Tvärtemot de sänkta ingångslöner som Timbro förespråkar har de amerikanska ingångslönerna exploderat under de senaste åren. Den heta arbetsmarknaden får ojämlikheten att minska och utanförskapet att brytas. 

Här finns sannerligen något för Sverige att lära. Men inte det som Timbro föreslår. Hade otrygga arbetsvillkor och låga ingångslöner varit botemedel mot arbetslösheten skulle den inte ha legat på 9,5 procent i USA 2010. Den avgörande faktorn är efterfrågan i ekonomin. 

Svårt för exkluderade grupper i Sverige

Under en högkonjunktur i Sverige kan arbetslösheten sjunka från 8 till 6 procent, men sedan sätter vårt finanspolitiska ramverk stopp. Arbetsmarknaden tillåts aldrig växa sig tillräckligt stor för att exkluderade grupper ska kunna ta sig in.  

I Sverige finns samma benägenhet som tidigare fanns i USA att skylla arbetslösheten på de arbetslösa. De saknar de färdigheter eller språkkunskaper som krävs, säger man.

”[D]eras produktivitet är för låg för att de ska vara anställningsbara”, som Fredrik Kopsch uttrycker det. Men vad det amerikanska exemplet visar är att arbetsgivare sänker sina krav i takt med att efterfrågan på deras varor och tjänster ökar. Det blir lönsamt att själv utbilda sina anställda. 

Den enkla sanningen att köpkraften har en avgörande inverkan på arbetslösheten tycks ofta glömmas bort i Sverige. Därför är Kopschs eget förslag om sänkta skatter på arbete inte så dumt, även om det finns mer träffsäkra sätt att höja efterfrågan.

Urskillningslös stimulans är inte att rekommendera av vare sig inflationsmässiga eller miljömässiga skäl. För att bryta utanförskapet på ett hållbart sätt vore det lämpligare med välriktade investeringar och fler jobb i offentlig sektor.