I november förra året fick brevbäraren Emilia Leijon Amrén en erinran av sin arbetsgivare Postnord.

Anledningen: Hon hade pratat med medier om att övergången till postutdelning varannan dag skapat en ohållbar arbetssituation. 

– Jag blev chockad och förbannad. Det enda jag vill är att få utföra mitt jobb ordentligt utan att behöva gå in i väggen. Och detta vill de straffa mig för? säger Emilia Leijon Amrén. 

I erinran står att hon brutit mot bolagets uppförandekod genom att göra inlägg i sociala medier. Även en artikel i Mitt i och en i Sekotidningen är ”brott mot våra riktlinjer”, skriver det statliga bolaget.

”Jag kan inte lita på dem”

Enligt Postnord har Emilia Leijon Amrén brutit mot lojalitetsplikten genom att uttala sig i medier på ett sätt som kan skada verksamheten, något TV4:s Kalla Fakta rapporterade om strax före jul.

Emilia Leijon Amrén har inte hört något från sin arbetsgivare sedan programmet sändes. Hon har varit sjukskriven sedan dess, efter en operation.

– Men det skulle inte förvåna mig om det väntar en överraskning när jag kommer tillbaka.

Hur menar du? 
– Jag kan inte lita på dem. De kommer vilja sätta dit mig på något sätt. Sådant här tar de inte lätt på. 

”Förbannat jobbigt”

När Postnord hösten 2021 gick från att dela ut posten varje dag till varannan ändrades arbetssituationen drastiskt för Emilia Leijon Amrén och kollegorna.

Från hanterbar till ohållbar. När hon hunnit ungefär halva biten på sin runda var passet redan slut. 

– Det var bara att åka tillbaka till kontoret med all post. Den känslan är förbannat jobbig – att inte kunna göra sitt jobb, säger Emilia Leijon Amrén som jobbar på postterminalen i Årsta i Stockholm.

Tillsammans med arbetsplatsens skyddsombud larmade hon internt på olika sätt. Via det statliga bolagets visselblåsartjänst. Och genom att kalla till möten med chefer. 

Trots det kände de inte att de fick gehör. I stället fick hon höra att hon inte skötte sitt jobb. 

Då gick Emilia Leijon Amrén ut och berättade om sin arbetsvardag i tidningen Mitt i och i Sekotidningen. I Mitt i vittnar även andra brevbärare anonymt om samma upplevelser – de hinner inte med och mår dåligt på jobbet. 

”Vill inte låta dem komma undan”

Nu har Emilia Leijon Amrén bestämt sig för att försöka ta sitt fall vidare rättsligt. Hon hoppas få hjälp av sitt fackförbund Seko som avgör om de ska lämna över ärendet till fackens juridikbyrå LO-TCO Rättsskydd. 

– Jag vill inte låta dem komma undan. 

Enligt henne, och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke som uttalar sig i Kalla Fakta, bryter Postnords agerande både mot den relativt nya visselblåsarlagen och mot grundlagens yttrandefrihet. 

– Jag hoppas att jag får dra det här rättsligt och att de åker dit så att de inte kan göra så här mot andra anställda. Det är ett problem vi har på Postnord med en extrem tystnadskultur för att folk är rädda. 

Är du rädd för att bli av med ditt jobb?
– Jag känner att det gått så långt och jag har mått så dåligt av det här. Så det är värt det. Jag kommer inte kunna leva med mig själv om jag är för rädd om min anställning. 

Uttalar sig inte om medarbetare

När Arbetet frågar Postnord hur de ser på uttalandena om att de brutit mot visselblåsarlagen och yttrandefriheten svarar presschefen Anders Porelius skriftligt att de inte kommenterar enskilda medarbetare. 

I erinran skriver ni att också artiklarna i Mitt i och i Sekotidningen är ett brott mot era riktlinjer. På vilket sätt?

Anders Porelius hänvisar till bolagets kollektivavtal. Där framgår att ”anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende” och det står att arbetstagaren ska ”iaktta diskretion såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter”.

I erinran skriver bolaget därtill att ”kritik ska alltid tas med arbetsgivaren direkt”.

Innebär det att bolaget anser att kritik inte får lyftas till medier?

Här svarar Anders Porelius att visselblåsarlagen ger anställda möjlighet att rapportera externt under vissa förutsättningar. Men bara om arbetsgivaren inte vidtagit skäliga åtgärder.

Han svarar inte på om han anser att det gjorts i det här fallet utan bara att relevanta åtgärder alltid genomförs.