– Jag kan inte riktigt ta ställning till vad jag skulle göra i en sådan situation.

Så säger skolsocionomen Erika Söderberg om hur hennes jobb skulle påverkas om hon blev skyldig att rapportera papperslösa personer hon skulle komma i kontakt med till gränspolisen.

– Det skulle bli svårt för mig att genomföra mitt uppdrag. Mitt jobb handlar bland annat om att öka tilliten till myndigheter, som skola och socialtjänst. Om myndigheter används på det här sättet skulle det minska tilliten.

Att arbeta förebyggande för att undvika normbrytande beteende. Så beskriver Erika Söderberg sitt uppdrag. Hon delar rum med kuratorn, men är anställd av socialtjänsten.

Med normbrytande beteende menas när barn gör som samhället inte vill. När de hamnar i missbruk eller kriminalitet, till exempel.

Hon är oroad över skrivningarna i Tidöavtalet om en ny anmälningsplikt. Enligt förslaget ska kommuner och myndigheter bli skyldiga att rapportera när de kommer i kontakt med personer som saknar tillstånd att vara i Sverige.

”Svårt att se vem som skulle vinna på det”

Hon tror att ett sådant förslag skulle kunna försvåra, och till och med motverka, hennes arbete på Lärjeskolan i Hjällbo, ett område i Göteborg som står med på polisens lista över särskilt utsatta områden.

– Jag har svårt att se vem som skulle vinna på om man genomförde ett sådant här förslag, säger hon.

Enligt henne finns en risk att barn i papperslösa familjer inte kommer till skolan om risken att bli anmäld finns. Därmed går barnen miste om rätten till skolgång, vänner och ett socialt liv.

– För de här barnen kan skolan vara det enda stället som är normalt, där man får kontakt med samhället. De riskerar att få det dåligt. Samhället kommer inte ha någon insyn i de här barnens liv för deras kontakt med samhället kommer tvingas minska.

”Skolan skyddar barn mot ohälsa”

Hon ser också risker för samhället. 

– Vi vet att gå i skolan skyddar barn mot psykisk ohälsa och normbrytande beteende. Om barnen inte går i skolan riskerar man att den här typen av problem ökar i samhället.

I Tidöavtalet förklaras flera syften med att se över lagstiftningen. Ett av syftena som nämns är att komma till rätta med skuggsamhället.

– Förslaget riskerar snarare att göda ett skuggsamhälle när människor tvingas hålla sig borta från skola och andra myndigheter. Barnen hamnar utanför skyddsnätet. Det finns till både för individen och för att samhället ska fungera bra.

Så här står det om anmälningsplikten i Tidöavtalet

”En breddad översyn ska göras av regelverket kring inre utlänningskontroller för ett mer effektivt arbete för att upptäcka personer som uppehåller sig illegalt i Sverige. Inom ramen för översynen ska man bland annat:

  • Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.”