Från fackligt håll har det funnits en oro för vad den nya regeringen skulle kunna hitta på. Det har gällt saker som a-kassan, sjukförsäkringen och det nya omställningsstudiestödet.

När regeringen nu presenterat sin budget för 2023 finns inga av de befarade ändringarna med.

A-kassan kvar på pandeminivå

Under pandemin höjdes taket i a-kassan tillfälligt. I höstbudgeten skjuter regeringen till pengar för att permanenta den höjda ersättningen.

Dessutom behåller man de uppmjukade kraven för att ha rätt till a-kassa. I första hand till den sista december 2023, men regeringen flaggar för en permanent ändring även där.

Ingen bortre tidsgräns i sjukförsäkringen

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har velat återinföra den bortre tidsgränsen, av kritikerna kallad stupstocken, i sjukförsäkringen.

Något som infördes av Alliansregeringen 2008 och som innebar att man inte kunde få sjukpenning längre än två och ett halvt år. Reformen avskaffades av den socialdemokratiskt ledda regeringen 2016.

Sverigedemokraterna har inte velat se någon sådan gräns och tycks alltså ha gått vinnande ur den förhandlingen.

Nya studiestödet ”skruvas” inte på

Oro spred sig bland arbetsmarknadens parter när regeringen sagt att den ville ”skruva lite” på omställningsstudiestödet, som var en del av las-överenskommelsen. I budgetpropositionen behålls dock samma formulering om stödet som i partsöverenskommelsen.

Oförändrade anslag till regionala skyddsombud

Från fackligt håll har det funnits en stor oro för de regionala skyddsombudens framtid. Sverigedemokraterna har länge drivit att man vill avskaffa dagens system med fackliga regionala skyddsombud. I stället ska de ersättas av fler inspektörer på Arbetsmiljöverket. Även de tre regeringspartierna har öppnat för att minska kopplingen mellan skyddsombuden och facken.

I budgeten lämnas dock anslagen till verksamheten oförändrad fram till år 2025, så långt man sträcker sig i prognosen. Budgeten innehåller inte heller några skrivningar om att man ska se över systemet.

Facklig kritik

Men från fackligt håll riktas ändå kritik mot budgeten.

LO välkomnar förvisso beskedet att a-kassan ligger kvar, även om man anser att den egentligen behöver höjas.

LO: Tomt på arbetsmarknadspolitik

Däremot menar LO att budgeten är alldeles för tom på arbetsmarknadspolitik.

– Arbetslösheten är fortfarande hög samtidigt som arbetsgivare ännu skriker efter arbetskraft. Vi vet hur det går att lösa. Med rätt sorts utbildning. Men vi hittar inte ens ordet arbetsmarknadsutbildning i budgeten, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i en kommentar.

LO vill även se betydligt större satsningar på välfärden. Bland annat vill man se högre bemanning inom vård, skola och omsorg.

– Regeringens satsning är bara en droppe i havet av vad som krävs, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

TCO: För lite till kommunerna

Även TCO välkomnar att a-kassan ligger kvar och att omställningsstudiestödet ser ut att lämnas orört.

Däremot anser organisationen att tillskotten till kommuner och regioner är på tok för låga. 

– Anmärkningsvärt att stödet till kommuner och regioner är så svagt trots de stora behov som finns. Sex miljarder i generella statsbidrag räcker inte för att motverka nedskärningar, skriver ordförande Therese Svanström på Twitter.

Saco: Bra att a-kassan behålls

Saco sällar sig till de övriga centralorganisationerna i lättnaden över att nivåerna i a-kassa behålls. Däremot vill man se större satsningar på utbildningsområdet.

– Högskolans resurser måste öka för att stärka kvalitet och möta behov från nya studentgrupper. Sverige behöver också en långsiktig forskningspolitik. En större andel av forskningsmedlen måste gå direkt till lärosätena. Det är viktigt för att bygga en framtida kunskapsnation, säger Sacos chefsekonom Håkan Regnér i en kommentar.