ESSÄ. Sedan rörelsen för effektiv altruism lanserades i början på 2010-talet har genomslaget varit enormt. Vad som började som ett upprop bland ett fåtal akademiker har utvecklats till en rörelse som hanterar miljarder i biståndspengar och mottar mångmiljonbelopp i forskningsstöd.

Rörelsen presenterar sig gärna som ett projekt för att rädda världen genom effektiva biståndsinsatser. Men de bygger också på en elitistisk och märklig ideologi centrerad kring rymdkolonier och oro för robotapokalypsen.

Bland rörelsens finansiärer finns högerradikala miljardärer med kopplingar till Donald Trump. Samtidigt är rörelsens genomslag växande även på svenska universitet.

Om du tidigare har hört talas om Effektiv Altruism så är det sannolikt i biståndssammanhang. EA-rörelsens grundades av filosoferna William MacAskill och Toby Ord på Oxfords universitet. År 2009 ställde de sig frågan, ”hur kan vi göra så mycket gott för mänskligheten som möjligt?”. 

Deras svar blev att grunda biståndsorganisationen Giving What We Can. Organisationens budskap var att mycket av dagens välgörenhet var ineffektiv. Varför ge dina pengar till cancerforskning om samma summa hade räddat många fler liv genom vaccinationsprogram? 

Idén att välgörenhet måste ges där det gör störst nytta fick stor respons, inte minst från ett antal rika filantroper. I dag har Giving What We Can två och en halv miljarder dollar i gåvor utlovade till sig. 

Gratis jobbcoaching

Som komplement till Giving What We Can grundade MacAskill också organisationen 80 000 Hours. Organisationen bedriver en sorts gratis jobbcoaching riktad mot universitetsstudenter. Målet är att få unga att välja karriärer där de gör störst nytta för mänskligheten. 

Gradvis har en medlemsrörelse växt fram på olika universitet som arbetar för att fler ska ansluta sig till EA-rörelsens mål om att göra maximal nytta för mänskligheten. 

I Sverige har EA-rörelsen aktiva lokalgrupper i fem universitetsstäder.

Men vad innebär det att göra så mycket gott för mänskligheten som möjligt? De inledande åren arbetade Giving What We Can nästan uteslutande med frågor relaterade till global hälsa, men besöker du deras hemsida idag rekommenderar de också att du donerar till forskning om artificiell intelligens. 

80 000 Hours sätter forskning om AI högst på sin agenda över prioriterade karriärval. Ett udda fokus som bara går att förstå om man känner till EA-rörelsens ideologiska plattform. 

Rörelsens ideologi utgår dessutom ifrån att alla stora problem mänskligheten möter bäst löses av ingenjörer, entreprenörer och forskare. Inte av politiker, aktivister eller institutioner.

Anders Schröder

Transhumanism

EA-rörelsen har bland annat inspirerats av en filosofisk tankeströmning som kallas transhumanismen. Transhumanismen är en sci-fi-inspirerad filosofisk inriktning där frågor som ”lever vi i en datorsimulation?” och ”vad händer om vi lyckas ladda upp en mänsklig hjärna till internet?” diskuteras. 

En av transhumanismens ledande tänkare är svensken Nick Boström – professor vid Oxfords universitet och högsta chef på EA-rörelsens ledande tankesmedja, Future of Humanity Institute. 

Boströms genomslag kom med boken ”Superintelligens”, där han argumenterar för att en avancerad artificiell intelligens kan nå en punkt där datorer överträffar människan i att bygga datorprogram. Den artificiella intelligensen kan därpå snabbt förbättra sig själv och därefter potentiellt ta över världen.

I mitten av september i år publicerade William MacAskill boken ”What we owe the future” som är det mest ambitiösa försöket hittills att förklara EA-rörelsens mål och idéer för en bredare publik. 

Framtida generationers lycka

MacAskill menar att framtida generationers lycka är lika viktig som välbefinnandet för oss som lever i dag. Han konstaterar sen att antalet människor som kommer att leva i framtiden är miljontals, kanske miljarder gånger fler än oss som lever nu. 

Utifrån detta landar MacAskill i att mänsklighetens viktigaste fråga är att undvika vår egen utrotning. Klimatförändringar, fattigdom, rasism, konflikter, allt detta är underordnat för MacAskill eftersom dessa bara drabbar ett fåtal generationer människor. Mänsklighetens utrotning innebär däremot att miljontals eller miljarder generationer människor aldrig föds.

Här kommer transhumanismen in. 

Enligt MacAskill kommer de största hoten mot mänskligheten ifrån ny teknik. Risken att specialdesignade virus utrotar mänskligheten innan 2100 menar MacAskill ligger mellan en och tre procent. 

Minst lika stor risk utgör scenarion där artificiell intelligens blir självmedveten och förslavar eller utrotar mänskligheten. MacAskill sätter ingen exakt siffra på hotet, men Toby Ord, som numera arbetar på Future of Humanity Institute, uppskattar risken för att människan utrotas av en artificiell intelligens innan 2100 till tio procent. 

Att mänskligheten utrotas av ett kärnvapenkrig uppskattar han till två procent. Ords slutsats blir därför att hotet från framtida terminators är fem gånger allvarligare än risken för kärnvapenkrig. 

Möjligheter i tekniken

Man skulle kunna tro att hotet från ny teknik skulle göra EA-rörelsen till teknikskeptiker, men sanningen är det motsatta. För precis som de största hoten kommer från teknologisk utveckling så finns också mänsklighetens största möjligheter däri. 

En framtida kolonisering av rymden kan leda till att mänskligheten överlever långt efter att vår egen sol dött ut. Mänsklighetens livslängd förlängs därmed med miljontals generationer, och dessutom kan mänsklighetens storlek bli många gånger större när vi lever på en rad planeter utspridda i galaxen. Att mänskligheten koloniserar rymden är alltså av största vikt.

Här någonstans blir problemen med Effektiv Altruism uppenbara. Verkliga politiska problem är av sekundärt intresse för rörelsens ledande tänkare, som hellre fokuserar på robotapokalypsen. 

Ändå är rörelsen kraftigt växande. Genomslaget beror inte minst på stöd från ett antal miljardärer. 

Tesla-grundaren och ägaren av rymdbolaget Space-X, Elon Musk har twittrat att MacAskills nya bok ”ligger nära hans egen filosofi”, och har också donerat många miljoner dollar till rörelsen. Även tech-miljardären Peter Thiel som stöttat Trump-kandidater i de senaste valen stöttade tidigt EA-rörelsen. 

Idén att välgörenhet måste ges där det gör störst nytta fick stor respons, inte minst från ett antal rika filantroper. Idag har Giving What We Can två och en halv miljarder dollar i gåvor utlovade till sig.

Anders Schröder

Norrsken driver effektiv altruism

I Sverige bedriver Klarna-grundaren Niklas Adalberths välgörenhetsorganisation Norrsken sitt arbete baserat på effektiv altruism. Den svenska grenen av rörelsen anställde senast i år flera nya tjänster för att bättre kunna sprida rörelsens idéer – bland annat finansierat av donationer från ”svenska filantroper”.

Dessutom pågår det just nu planering för att starta upp ett forskningscenter i om effektiv altruism i Stockholm, med fokus på mänsklighetens ”långsiktiga framtid”.

EA-rörelsen är skapad av elitakademiker och finansierad av rika entreprenörer, med en ideologi som säger att världen bäst räddas av just elitakademiker och rika entreprenörer. 

MacAskill är tydlig med att en av de mest moraliska insatserna du kan göra är att bli riktigt rik och sen skänka bort dina pengar till EA-godkända ändamål. Vill du inte bli miljardär kan du doktorera inom artificiell intelligens för att hitta lösningen som stoppar mördarrobotarna. 

Utöver en pliktskyldig uppmaning i slutet av MacAskills bok om att gå och rösta saknas helt resonemang om att människor gemensamt kan förändra världen genom politisk mobilisering. 

När ny teknik är det enda som avgör världens framtid blir också ingenjörer, forskare och entreprenörer de enda som kan lösa världsproblemen. 

Alla som engagerar sig för att göra världen bättre förtjänar uppskattning. Det gäller också effektiva altruister. Men EA-rörelsens utopiska idéer om ny teknik tar fokus från de problem vi faktiskt möter i dag. 

Hemvist på elituniversitet

Rörelsens ideologi utgår dessutom ifrån att alla stora problem mänskligheten möter bäst löses av ingenjörer, entreprenörer och forskare. Inte av politiker, aktivister eller institutioner. 

Rörelsens hemvist kring de brittiska elituniversiteten har gjort den både enögd i sina perspektiv och blind inför sina egna privilegier. 

EA-rörelsen får gärna fortsätta att locka miljardärer till att donera pengar till välgörenhet.

Men vi som tror att dagens problem är mer akuta än risken för en kommande robotapokalyps – och att mer än bara entreprenörskap och ny teknik behövs för att förändra världen – gör bäst i att engagera oss någon annanstans.