Arbetsförmedlingen: Privata jobbmatchare ger för lite hjälp till utsatta arbetslösa
Arbetslösa med sämre jobbchanser får inte det extra stöd de har rätt till. De privata jobbmatcharna ger alla ungefär samma stöd, visar ett rapportutkast från Arbetsförmedlingen som Arbetet tagit del av.
A, B eller C. En arbetslös som skickas vidare till en fristående jobbmatchare i tjänsten Rusta och matcha delas in i någon av de tre grupperna, utifrån vilka jobbchanser personen bedöms ha.
De i nivå C har sämst jobbchanser och ska därför få mer stöd. I utbyte får matchningsföretagen mer betalt, ett ” incitament att ge ökat stöd till denna grupp”, enligt Arbetsförmedlingen.
Men i verkligheten får de arbetslösa stöd i ungefär samma omfattning oavsett vilken grupp de räknas till. Det framgår av ett rapportutkast där Arbetsförmedlingen återrapporterar till regeringen om matchningstjänsterna. En första rapport lämnades i april i år. Den andra, som Arbetet nu tagit del av, ska nå regeringen senast den 3 oktober.
I snitt får deltagare i jobbmatchartjänsten Rusta och matcha stöd motsvarande tolv timmar i månaden.
I nivå A får de arbetslösa i snitt stöd 11,5 timmar i månaden. Motsvarande siffra för nivå B är 11,8 timmar och för nivå C 12 timmar.
Risk för ”parking” och ”creaming”
”Slutsatsen från denna analys är att alla deltagare inte verkar få ett likvärdigt stöd utifrån sina behov. Det är i nuläget svårt att fastställa orsaken till detta”, skriver rapportförfattarna i utkastet som enligt en källa är så gott som klart.
Myndigheten ser två möjliga förklaringar till varför samtliga grupper får stöd i så gott som samma omfattning. Antingen missbedöms de arbetslösas jobbchanser, vilket gör att de placeras i fel nivå.
”En annan tänkbar förklaring är att de fristående aktörerna är bättre på att jobba med vissa grupper av arbetssökande, men sämre på att hjälpa andra, eller att de möjligen använder sig av strategier som cream-skimming och parking.”
”Creaming” och ”parking” är två begrepp som lyfts som risker i debatten om de fristående utförarna. Det första innebär att leverantörer väljer att satsa på personer som har större jobbchanser. Det andra att de med lägre jobbchanser inte får det stöd de skulle behöva utan ”parkeras”. I det senare fallet kan de personerna ändå fortsätta i verksamheten och på så vis ge leverantören en viss ersättning.
I fjol avslöjade Arbetet att arbetslösa kunde fastna hos jobbcoacher i flera år.
AF: Kraven kan behöva skärpas
I det färska rapportutkastet skriver Arbetsförmedlingen att den den jämna fördelningen av stödet för deltagarna stärker en tidigare bedömning om att kraven på jobbmatcharna kan behöva skärpas.
”Det kan finnas behov av att utöka utförarkraven på leverantörerna, med differentiering av kraven på aktivitet beroende på målgrupp.”
I början av nästa år ska en ny tjänst finnas på plats, efter uppdrag från regeringen. Det kommer att vara en uppdaterad version av Rusta och matcha. Endast en tjänst kommer finnas då, inte två, och det är i denna tjänst som Arbetsförmedlingen anser att kraven på jobbmatcharna kan behöva öka.
Rapporten har också tittat på hur det går för olika typer av arbetslösa som får hjälp av jobbmatchare. Författarna kallar det för en ”stark varningssignal” att vissa i nivå A, alltså de med bäst jobbchanser, inte klarar sig bättre än andra grupper i nivå B och C.
Ett exempel är om man jämför en äldre person i grupp A med en yngre i grupp C. De menar att någon i grupp A bör ha bättre jobbchanser än någon i nivå B eller C.