LO, PTK och Svenskt Näringsliv räknar med att nya las ligger fast oavsett regering
Såväl ändringarna i las som det nya miljardstödet till studier för vuxna ligger fast även med en moderatledd regering. Det är Svenskt Näringsliv, LO och PTK övertygade om.
Det nya huvudavtalet mellan arbetsmarknadens parter signerades i juni 2022 på Grand Hotel i Saltsjöbaden. Från vänster: Martin Wästfelt, Camilla Frankelius, Martin Linder, Mattias Dahl, Susanna Gideonsson, Tommy Andersson, Torbjörn Johansson, Bengt Johansson och Beata Hammarskiöld.
Den 1 oktober förändras anställningsskyddet. Samtidigt kan du som jobbar och vill studera ansöka om ett nytt, relativt generöst studiestöd för vuxna.
De här förändringarna ingår i en överenskommelse som Svenskt Näringsliv, LO och PTK förhandlat fram.
Staten tar på sig stora kostnader för överenskommelsen, framför allt för det nya omställningsstudiestödet. Det beräknas kosta upp till nio miljarder kronor om året.
Trots ett försämrat ekonomiskt läge litar LO på att en ny moderatledd regering skulle stå fast vid statens åtaganden.
– Överenskommelsen är ny, och den har välsignats av samtliga partier. Det vore magstarkt om de ändrade någonting, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
– Vi utgår från att partierna, oavsett vilken regering som tillträder, står bakom parternas överenskommelse. Vi har inte fått några andra indikationer, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv.
PTK: Tas i ett paket
Också Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp, känner sig trygg med att överenskommelsen gäller även med en regering som leds av moderatledaren Ulf Kristersson.
– Vi var noga med att allt – förändringar i las, omställningsstöd, studiestöd – skulle tas i ett paket, så att ingen kan schackra och plocka ut en bit. Om politikerna backar på någon del, så riskerar de hela uppgörelsen, säger Martin Wästfelt.
I uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK ingår också att en kollektivavtalad a-kassa på sikt ska ersätta dagens arbetslöshetsförsäkring. Tanken är att fack och arbetsgivare, inte politiker, ska styra över a-kassan.
Förra hösten tillsatte regeringen därför en statlig utredning, som nu undersöker för- och nackdelar med att parterna tar över a-kassan. Regeringens särskilda utredare, Francisca Ramsberg, samråder med en referensgrupp där facken och arbetsgivarorganisationerna ingår.
Men en sådan reform går stick i stäv med den linje som SD, L och KD driver: att a-kassan ska vara helt statlig.
Svenskt Näringsliv: A-kassa utreds
Frågan är om den regering som nu ska tillträda har förpliktelser mot parterna som gör att den inte utan vidare kan stänga dörren för en kollektivavtalad a-kassa.
”En parlamentariskt tillsatt utredning kring frågan om kollektivavtalad a-kassa pågår och vi förväntar oss att den fortskrider, oavsett vilken regering som tillträder”, kommenterar Mattias Dahl i ett mejlsvar till Arbetet.
En kollektivavtalad a-kassa är visserligen en del av parternas överenskommelse, men den är inte färdig i detalj och har inte samma status som övriga delar i överenskommelsen, säger Martin Wästfelt.
– Men det vore djupt olyckligt om regeringen skulle slita i överenskommelsen innan utredningen är fullföljd, säger Martin Wästfelt, som tillägger:
– Vi på den fackliga sidan är väldigt kritiska mot en statlig, obligatorisk a-kassa, det har vi varit tydliga med. Skulle regeringen ta steg i en sådan riktning, så får vi ta ställning där och då till hur vi ska agera.
Fakta
I ett riksdagsbeslut i juni i år ställde sig partierna bakom överenskommelsen om ändringar i las, utbyggt omställningsstöd och ett nytt studiestöd för vuxna. Bara Vänsterpartiet gjorde invändingar. Partiet sa nej till försvagat anställningsskydd och ville se ett mer generöst studiestöd.
Moderaterna noterade i ett särskilt yttrande att det förslag från regeringen som riksdagsbeslutet byggde på ”inte innehåller något förslag om att arbetslöshetsförsäkringen ska övergå till en kollektivavtalad modell”, och att det var mot den bakgrunden som Moderaterna sa ja till överenskommelsen.
