Brittiska strejker ställs in efter drottning Elizabeths bortgång

Efter 70 år på tronen gick Elizabeth II ur tiden den 8 september. 

Dödsbudet följdes av besked om uppskjutna idrotts- och kulturevenemang, men Elizabeth II:s bortgång påverkar även den brittiska arbetsmarknaden.     

115 000 postanställda avbröt omedelbart en pågående strejk. Dessutom sköt tre olika järnvägsfack samt hamnarbetare upp planerade strejker tills efter den nationella sorgeperiod som avslutas med drottningens begravning.

– De planerade strejkerna den 15 och 17 september är inställda, säger järnvägsfacket RMT:s generalsekreterare Mick Lynch i ett uttalande.

– RMT ansluter sig till resten av nationen för att hedra drottning Elizabeth. 

Centralorganisationen TUC, brittiska LO, skjuter också upp sin årliga kongress.   

Elizabeth en enande figur

Det finns inga lagar eller regler som tvingar fackförbund att ställa in planerade stridsåtgärder. I stället handlar denna mycket brittiska borgfred om monarkins – eller mer specifikt drottning Elizabeths – status i samhället. 

– Den brittiska monarkin har haft en oerhört central roll, särskilt de senaste 10–15 åren när det uppkommit splittrande identitetspolitiska frågor och samhället inte har hållit ihop, säger Jens Norrby, doktorand i idéhistoria vid Göteborgs universitet som forskar om Storbritannien efter stormaktstiden.

– I den typen av kulturkrig har drottningen lyckats placera sig som en minsta gemensamma nämnare.

Facken väljer sorg före strejk

I det politiska klimat som uppstått efter drottningens bortgång hade en strejk helt enkelt kunnat anses stötande. 

– Strejkerna var en stor fråga på dagordningen innan drottningen gick bort. Men hennes bortgång har tolkats som en personlig tragedi, då har många ansett att det politiskt gångbara är att sörja, säger Jens Norrby.

– Vid tidigare kungliga bortgångar har det hårdare riktlinjer från hovet. Men direktiven därifrån nu har inte varit att ställa in utan det har facken själva valt.