Almedalen 2010. Den dåvarande partiledaren för Feministiskt initiativ Gudrun Schyman bjuder in pressen till grillfest. Där eldar hon upp 100 000 kronor, motsvarande lönegapet mellan kvinnor och män.

Sedan dess har gapet minskat, ända fram till förra året då det åter började öppna sig igen.

Löneskillnaden var då 0,2 procentenheter högre än 2020, en ökning från 9,7 till 9,9 procent. Det visar Medlingsinstitutets senaste kartläggning av löneskillnaderna.

Är det dags att åka till Almedalen och bränna pengar igen, Gudrun Schyman?
– Ja, haha, jag förstår att du frågar det. Det är ju sorgligt att det inte har hänt mer. Och att det nu till och med går bakåt. Siffrorna måste upp på bordet och att det blir en politisk debatt om det.

”Tycker att man arbetar med frågan”

Gudrun Schyman som varit partiledare för såväl Vänsterpartiet som Feministiskt initiativ leder numera det nystartade partiet Klimatalliansen.

Hon är även kommunpolitiker i Simrishamn.

– Jag tror att arbetet med att komma till rätta med löneskillnaderna har hamnat i bakvattnet. Min erfarenhet från det kommunala planet är att: ja, ja, men vi har ju sagt att vi ska och så vidare. Det blir dokument och så blir det uppföljningsprocesser och så blir det siffror i tabeller och så tycker man att man jobbar med frågan, säger Gudrun Schyman.

Riktade lönesatsningar

Vad som måste till enligt henna är politiska beslut, att sluta snacka och börja agera. Hon vill se riktade lönesatsningar i kvinnodominerade yrken.

Samtidigt är det inte populärt bland fack och arbetsgivare när politiker lägger sig i lönebildningen.

– Så är det. Samtidigt så är jämställdhetsarbetet en politisk fråga. Ska vi komma till rätta med de här patriarkala strukturerna som lägger sin döda hand över alla verksamheter så måste vi fatta politiska beslut och det måste få kosta pengar.

Enligt Medlingsinstitutet är det dessutom framför allt för arbetare inom privat sektor som lönegapet blivit större. Det gör det än svårare för politikerna att lägga sig i.

– Men om man gör något där man har möjlighet att göra något så kommer det också få effekter på andra delar av arbetsmarknaden. Det blir en rekryteringsfördel så det kommer att driva upp löneläget totalt, säger Gudrun Schyman.

Pandemieffekt

Medlingsinstitutet konstaterar i rapporten att det kan finnas en pandemieffekt bakom ökningen. En effekt som framför allt drabbade den privata sektorn.

– Privatanställda arbetare var de som hårdast drabbades av uppsägningar under pandemin och det är i denna grupp som löneskillnaden ökar kraftigt. Många av de branscher som har svårast att hitta anställda idag är de som blev av med flest arbetstillfällen under pandemin, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i en kommentar.

Även det faktum att lönerörelsen 2020 sköts upp påverkar statistiken på så sätt att lönerevisionerna sedan dess har avvikit från ordinarie mönster. Det är alltså svårare än på länge att jämföra löneutvecklingen för olika grupper på arbetsmarknaden, konstaterar Medlingsinstitutet.

– Det kommer vara oerhört viktigt att följa utvecklingen av jämställdheten i både lön och inkomst kommande år, säger Irene Wennemo.