Sedan länge har anställda inom vård och omsorg haft betydligt högre sjukfrånvaro än andra grupper, och de ligger kvar i topp när Försäkringskassan i dag publicerar statistik för 2021.

– Det finns en strukturell, varaktig problematik inom vården, äldreomsorgen och barnomsorgen som är besvärande. Grupper som redan hade många sjukfall belastades ytterligare under pandemin, säger Ulrik Lidwall, analytiker vid Försäkringskassan.

Statistiken gäller alla sjukfall där sjukpenning betalades ut under förra året, det vill säga sjukfall som varade mer än 14 dagar.

När siffrorna delas upp på yrken ligger undersköterskor inom hemtjänsten och vid äldreboenden i absolut topp med 225 påbörjade sjukfall per 1 000 arbetande i yrket.

De följs av undersköterskor vid vård- och specialavdelningar med 193 sjukfall per 1 000 arbetande, och undersköterskor vid mottagningar med 182 sjukfall per 1 000 arbetande.

Grupper med lägre utbildningskrav

Generellt är yrkesgrupper med lägre utbildningskrav hårdare drabbade av sjukdom än yrkesgrupper med krav på högskoleutbildning.

Buss- och spårvagnsförare hade 198 sjukfall per tusen arbetande förra året, tågvärdar 180 och slaktare och styckare 178.

Men barnmorskor ligger, trots sin långa högskoleutbildning, också mycket högt i statistiken med 159 sjukfall per 1 000 arbetande. För grundutbildade sjuksköterskor är siffran 152.

Även kuratorer och socialsekreterare har högre sjukfrånvaro än de flesta, trots krav på högskoleexamen.

105 sjukfall per tusen arbetande

Genomsnittet för samtliga yrken är 105 sjukfall per tusen arbetande år 2021. Det är klart färre än under 2020, det första pandemiåret, då antalet var 123 per 1 000 arbetande.

En grupp som sticker ut är professionella idrottsutövare med 205 sjukfall per tusen personer.

Lägst sjukfrånvaro har anställda i chefsyrken. Bland generaldirektörer, kommundirektörer och regiondirektörer inträffade knappt 15 sjukfall per tusen arbetande 2021.

Också officersyrket framstår som relativt hälsosamt med 27,5 sjukfall per tusen arbetande.

Kända mönster

Ulrik Lidwall konstaterar att mönstren är kända sedan länge.

– Men pandemin har accentuerat dem ytterligare. Hårt belastade grupper har belastats än mer. Risken är att det får konsekvenser för deras hälsa också på längre sikt.