Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Den handfull läkare och sjuksköterskor som är kvar på kirurgmottagningen i staden Kramatorsk opererar sjuka och sårade innan de kan transporteras västerut till andra sjukhus. Det närmaste ligger i Dnipro, 25 mil bort.  

– Vi får hit patienter från alla städer i närheten, inte bara från Kramatorsk, säger chefskirurgen Viktor Krikliy. 

– Många städer har inga kirurgmottagningar längre. Alla anställda har lämnat och det finns ingenstans människor kan vända sig, så de kommer till oss. 

Det inkluderar personer som Oleksandr, som står i en av sjukhusets korridorer och väntar på att hustrun ska återhämta sig efter operationen. 

Hon kördes hit från staden Bakhmut vid fronten, efter att ha utvecklat en tarmsjukdom som till slut krävde ett kirurgiskt ingrepp.   

Föregående kväll försämrades hennes tillstånd kraftigt men ambulansen kunde inte hämta henne förrän på morgonen. Paret fick en svår natt.    

– Hon sade att ”kanske borde jag bara dö så att jag slipper vara en börda”, säger Oleksandr.

Som många andra som bor vid fronten nekar han, av oro för sin säkerhet, att ge sitt efternamn. 

– Jag sade åt henne att inte prata dumheter.  

Fler krigsskador i Kramatorsk

Mängden patienter med krigsskador har ”tveklöst ökat” de senaste veckorna, säger chefskirurgen Viktor Krikliy.  

– Normalt skickar vi dem västerut efter kirurgin, säger Volodymyr Kochergin, en av mottagningens tre kvarvarande läkare. 

– Sedan avgörs det om de skickas till Dnipro eller någon annanstans i regionen. 

Enligt Ihor Peskov, pressekreterare hos Kramatorsk borgmästare Oleksandr Honcharenko, är runt 60 procent av stadens läkare fortfarande i tjänst. Ändå är bristen på vårdpersonal en svår utmaning i Kramatorsk, som innan kriget hade en befolkning på 157 000 invånare. 

Enligt Kateryna Onyshchenko, som leder en paraplyförening för välgörenhetsorganisationer som tillhandahåller humanitär hjälp, har mycket av stadens vårdresurser flyttats västerut eller inlemmats i militärsjukhusets verksamhet. Militärsjukhuset i Kramatorsk är inte öppet för medier. 

Kateryna Onyshchenko säger att invånarna som är kvar i Kramatorsk, många av dem äldre, lider brist på medicin, särskilt läkemedel för diabetes och högt blodtryck. 

Det är tufft att se ett barn med benen bortsprängda, ett barn med armen avsliten.

Volodymyr Kochergin, läkare

59 dödades i attacken

Stadens civila kirurger har samlats på Stadssjukhus 1, säger Andriy Petrichenko på Kramatorsk vårdförvaltning.   

Mottagningen tar en vanlig dag emot runt 25 patienter. Men ibland skjuter antalet i höjden i samband med ryska anfall, som robotattacken mot järnvägsstationen i Kramatorsk den 8 april då 59 människor dödades. 

Stenläggningen där roboten träffade är fortfarande svart, en påminnelse om de tiotals kroppar som låg utspridda runt nedslagsplatsen.    

– När roboten exploderade på tågstationen fick vi in 56 människor på tre timmar, säger chefskirurgen Viktor Krikliy.

– Det var oerhört utmanande. Vi hade inte klarat det om våra kollegor inte tagit sig hit för att hjälpa till.   

Det antalet, 56 personer, inkluderar inte alla de som fick lättare skador som inte krävde sjukhusinläggning. Kirurger från städerna Slovyansk och Druzhkove skyndade till kirurgmottagningen i Kramatorsk, liksom personal från stadens militärsjukhus.     

– Det är tufft. Det är tufft att se ett barn med benen bortsprängda, ett barn med armen avsliten, säger läkaren Volodymyr Kochergin. 

– Barn dog. Andra barn kommer att vara handikappade resten av sina liv. Barn som är sex till åtta år gamla. Det är tufft. 

Viktiga läkemedel saknas

Kirurgmottagningen har 90 procent av utrustningen och materialet den behöver, säger Viktor Krikliy, tack vare stadens vårdförvaltning och den ”massiva hjälpen” från volontärrörelsen. Mottagningen har daglig kontakt med volontärerna, som förhör sig om vad som saknas och försöker leverera. 

Men mottagningen behöver läkemedel som sandostatin och glutargin som används för att behandla bukspottskörtelinflammation. Utan dem försämras prognosen drastiskt, säger Viktor Krikliy.   

Mottagningen behöver också material för att stoppa blödningar, som tamponeringsförband. Dessa ökar dramatiskt överlevnadschanserna för patienter med njur- eller leverskador.  

Det finns inget utrymme för att känna efter, vi har massor av andra problem.

Viktor Krikliy, chefskirurg

Ingen tid att känna efter

Rysslands malande, utdragna offensiv i Donetsk län fortsätter att skörda offer och kirurgmottagningens arbetsbörda riskerar att öka ytterligare. 

Den 20 maj hade 397 civila dödats och 1 109 skadats i länet. Det inkluderar inte massakrer i städerna Mariupol och Volnovakha, där tiotusentals uppskattas ha dödats.   

Personalen på kirurgen i Kramatorsk säger att det inte finns tid att tänka på allt detta.

– Vi mår bra, säger Viktor Krikliy.

– Det finns inget utrymme för att känna efter, vi har massor av andra problem.     

Översättning: Ivar Andersen