Man behöver inte vara socialist för att förstå Andreas Cervenkas bok om girighet

Andreas Cervenka har länge varit en av Sveriges mest läsvärda ekonomijournalister. När andra har varit inriktade på nyheter om aktiekurser, förvärv och utdelningar har han förklarat hur det ekonomiska systemet fungerar. När för många ekonomijournalister varit hejaklack för miljardärer och storföretag har Cervenka gjort kritiska analyser av hur deras enorma vinster uppstår.

Han går ofta sin egen väg, och har förmågan att förklara komplicerade ekonomiska samband på ett begripligt sätt.

När eurokrisen härjade för drygt tio år sedan fastnade mycket nyhetsrapportering i stereotyper om lata greker och slarviga spanjorer. Cervenka berättade om en dysfunktionell valutaunion och om hur skattebetalare fick rädda storbanker som skapat en bubbla med billiga lån och rusande fastighetspriser.

I sin senaste bok, Girig-Sverige, använder han denna förmåga till att ta med läsaren på en hisnande och kvickt berättad resa genom vårt allt mer ojämlika land.

Varför har just Sverige fått så många miljardärer? Varför är vanligt folk skuldsatta upp över öronen för att betala sin bostad? Hur fungerar det när staten hjälper bankerna med garantier och en riksbank som dopar hela marknaden med låga räntor och obligationsköp?

Hur gick det egentligen till när Sverige gjorde resan från ett av de mest jämlika länderna till ett av de mest ojämlika?

Cervenka guidar och förklarar konkreta exempel med miljardärernas klipp, nyheter och företag får berätta historien om hur Sverige blev ett paradis för de superrika.

Hos oss finns varken fastighetsskatt eller skatt på förmögenheter, arv eller gåvor. Den som arbetar får betala hög skatt, den som tjänar pengar för att den redan har pengar skattar lite och blir snabbt rikare.

Det är välbekanta vänsterargument. Men jag tror inte alls att Cervenka är socialist, jag tror bara att fast står fast vid värderingar som de flesta borde kunna dela.

ISK-konton med aktier är extremt fördelaktiga, systemet försvaras av många småsparare, men det är ett litet antal redan superrika som tjänar de stora pengarna.

Många drömmer om att tjäna miljoner på sitt bostadsköp och skuldsätter sig för livet, men det är bankerna som rakar hem miljarderna. På kuppen har Sverige blivit ett mer segregerat samhälle, och i den mest avskilda delen har vi de superrika.

För att kunna förklara ekonomi enkelt utan att det blir fel måste man kunna mycket. Cervenka har gjort ett gediget arbete med att kartlägga statistisk, politiska beslut och enskilda miljardärers affärer.

Men under Cervenkas kvicka formuleringar och drastiska liknelser anar jag en vrede. Han blottlägger ett mönster genom kapitlen om övervärderade startups, skenade fastighetspriser, curlade banker och våra pensionspengar som används för att berika de redan rika.

Aningslösa politiker och en mesig riksbank har låtit en liten superrik elit dra i väg, och med pengarna kommer växande makt.

Samtidigt är den ekonomiska utvecklingen per capita i Sverige inte imponerande och den privata skuldsättningen är oroväckande hög.

Produktiviteten utvecklas svagt, kapitalet dras till spekulation i stället för till investeringar i ny produktion, nya bostäder och lägre klimatutsläpp. Medelklassen lånar enorma summor till sina bostäder, de med minst pengar tar snabblån för att konsumera.

Ballongen är uppblåst till bristningsgränsen, en räntehöjning eller en kris i omvärlden kan få den att spricka. Ändå ropar de redan mätta att de vill ha mer. Varningsklockorna dånar, och ingen verkar bry sig.

Cervenka skriver om hur ojämlikheten skadar vårt samhälle. Den drabbar folkhälsan, den skapar segregation och bryter ned tilliten. De sociala spänningarna ökar med ökad otrygghet, kriminalitet och social oro som följd.

Ojämlikheten i sig orsakar dessutom sämre ekonomisk utveckling med lägre tillväxt och större risk för kriser. Han lägger fram ett antal ganska modesta förslag om hur den ekonomiska politiken bör reformeras för att rätta till uppenbara orättvisor och minska stora risker.

Det är välbekanta vänsterargument. Men jag tror inte alls att Cervenka är socialist, jag tror bara att fast står fast vid värderingar som de flesta borde kunna dela. Som att det ska löna sig bättre att arbeta än att spekulera och att marknadsekonomi ska vara på riktigt och att staten inte ska skydda de rikaste från förluster.

Här finns insikten om att vi måste göra något åt skenande bostadspriser, hög skuldsättning och konstlat uppdrivna börskurser innan nästa stora kris kommer. Här finns insikten om att girighet är en dålig drivkraft för ett gott samhälle.