Trots att Yrkesgymnasiet marknadsför sig genom att erbjuda en väg in i arbetslivet lämnas elever utan varken tillräckliga praktiska eller teoretiska kunskaper för att ta sig vidare. Många hamnar i en slags limbo där de varken kan söka sig vidare till högre studier eller har tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att fortsätta sin el-utbildning.

Håkan Johansson är el-lärare och berättar för Tidningen Elektrikern om hur hälften av elever på Yrkesgymnasiet i Norrköping tilldelats praktik på arbetsplatser som inte erbjuder relevanta uppgifter för eleverna. En stor del av eleverna fick praktikplats hos en byggstädfirma.

Det är nämligen lagligt att, på svenska gymnasieskolor, dra ner på den lärarledda tiden, ersätta den med betydligt billigare alternativet praktik och på så sätt hålla nere kostnader. Både kvaliteten och kontrollen lämnar mer att önska.

Maktlösa lärare säger upp sig

Att erbjuda hälften praktik på yrkesförberedande gymnasieprogram låter bra i teorin. Elever som är skoltrötta och som hellre vill göra än läsa kommer närmare arbetslivet. Verkligheten är en annan. De regelverk och förväntningar som finns följs inte trots att praktikplatserna får betalt för att ta emot praktiserande elever.

De elever som kom från resurssvaga hem blev i större utsträckning kvar på praktikplatser där de fick städa, berättar  Håkan Johansson. Valen som görs vid femton års ålder påverkar hur ens liv som vuxen blir. En stor andel praktiska linjers studieplan ger inte heller högskolebehörighet. Eleverna är, utöver en undermålig praktisk utbildning, inte heller garanterade möjlighet att studera vidare om de inte själva lägger till kurser till sin studieplan.

Håkan Johansson berättar även om skolans svek tvingar honom att underkänna elever trots att de inte fått verktyg att lyckas. Då han varken får tillräckligt med tid för att rusta eleverna eller ens får köpa in varken läroböcker eller övningsutrustning har han valt att göra det enda som står i hans makt och sagt upp sig. Och det är han inte ensam om.

Opinionen är emot vinstdrivande skolor

Yrkesymnasiet är en av många friskolor som drivs av Thoréngruppen AB. Dessa skolor har i granskningar fått anmärkningar på flera håll i landet och de har fått avslag på majoriteten av sina ansökningar att öppna nya skolor under 2021, rapporterar Tidningen Elektrikern. Skolan Håkan Johansson arbetade på har under 2022 fått anmärkningar av Skolinspektionen.

Problemet med lagen är att den ger oseriösa aktörer alltför stort svängrum att testa sig fram och göra fel. Dessa fel kostar alltför många gymnasieelever deras utbildning och kostar dessutom samhället ofantliga resurser. Thoréngruppen, å andra sidan, skriver på sin hemsida att de arbetar systematiskt med kvalitetsarbete och plockar ut vinst som om ingenting.

Mätning efter mätning visar att en övervägande majoritet vill ha en skola som styrs i kommunal eller statlig regi. Även lärarfacken tar tydlig ställning. Den vinstdrivande modell som i över ett decennium istället för att fylla elever med kunskap snarare fyllt ägares fickor har helt enkelt inte stöd hos den svenska befolkningen. Protesterna är omfattande och kritik kommer från både skolinspektionen och från politiker, lärare, aktivister – och eleverna själva. 

Svängdörrar mellan politik och näringsliv

Men intresset ljuger aldrig. De svängdörrar vi i Sverige har mellan politik och näringsliv tillåter avdankade politiker att bära med sig kunskap, kontaktytor och den makt de tillskansat sig på sina ämbeten. Dessa omvandlar skattemedel till vinst och misslyckas de förväntas kommunen stå redo med resurser och platser för elever som hamnat i kläm. 

Lobbyister och rovkapitalister visar ännu en gång att de inte hör hemma i svensk välfärd. Eleverna får undermålig utbildning, de redan resurssvaga drabbas extra hårt och Sverige som land går miste om framtidens elektriker. Skolans rektor försvarar sig med att de rör sig inom befintliga lagrum.

Det lagrummet måste bort.