Många var det som fick upp ögonen för det så kallade skuggsamhället när det visade sig att statsminister Magdalena Andersson anlitat en städfirma som låter papperslösa städa.

Statsministerns städerska är nu utvisad ur landet och svensk offentlighet har gått vidare. Men skuggsamhället – det parallella laglösa arbetsliv som präglar allt fler delar av svensk arbetsmarknad – pågår som tidigare. Om detta påminner Fastighetsfolket i ett nytt avslöjande.

Det handlar om ett städföretag som dömts för skattebrott men har kunnat fortsatta sin verksamhet som underleverantör genom bland annat offentliga upphandlingar.

Medlem i Almega

I februari 2021 dömdes städfirmans grundare och dåvarande vd till samhällstjänst för sju fall av skattebrott och två fall av försvårande av skattekontroll. Städfirman dömdes också till att betala en företagsbot till staten på 100 000 kronor.

Man har städat på Karolinska universitetssjukhuset, på Stockholms universitet och på Academedia-ägda skolor. Man har städat på branschorganisationen Fastighetsägarnas kontor och i Lidl-butiker. Alla de jobben utfördes av personal som fick svart lön, enligt Skatteverket. Att det granskade företaget också är medlem i arbetsgivarorganisationen Almega och har kollektivavtal med både Fastighets och Kommunal säger något väsentligt om hur gråzonsarbetslivet ser ut.

Enligt Skatteverkets uppskattning betalas över 90 miljarder årligen ut i svarta löner. En av de värsta branscherna är städbranschen där tio procent av omsättning tros vara svart. Samtidigt är städbranschen en av de svåraste att granska för myndigheterna. Arbetet sker inte sällan bakom låsta dörrar efter stängning och på helger. Personalomsättningen är hög och många anställda ofta hamnar i beroendeställning till arbetsgivaren.

Billigt att utnyttja människor

Om ett företag i städbranschen går bra och drivs lagligt ligger vinstmarginalen på cirka tre procent. Det finns alltså inga stora pengar att tjäna för den som driver ett laglydigt städbolag. Ändå blir städföretagen allt fler. Vad beror det på? Att det är billigt att utnyttja människor och lätt att runda reglerna.

Den som vill tjäna mycket pengar på att sälja städning till privatpersoner eller företag kan använda sig av falska fakturor som skickats mellan företag som är i maskopi med varandra.

Vissa företag har satt i system att bara rapportera in en viss del av sin personalstyrka till Skatteverket i syfte att maxa vinsten. Skatteverket har sett att avtalsenliga löner betalas ut och redovisas men arbetstagare betalar sedan tillbaka delar av pengarna. Så kan arbetsgivaren avlöna fler personer utanför systemet.

– Vi måste in och rota och vi måste följa pengarna, har Nina Blomkvist som är samordnare på Skatteverket sagt till DN apropå städbolagens svindlerier.

Politikernas ansvar

Jo tack. Men på sikt är det enda sättet är att få bukt med arbetslivskriminaliteten att få bort de bolagen som satt i system att utnyttja arbetskraften. Ansvaret för det vilar tungt på förment seriösa företag som anlitar oseriösa underentreprenörer.

Ansvaret vilar också tungt på staten, kommuner och regioner. Upphandling inom den offentliga sektorn omsätter ju 700 miljarder kronor och Fastighetsfolkets avslöjande är knappast unikt i sitt slag.

Ansvaret vilar också tungt på regering och opposition som inte gemensamt kunnat täppa till det avgrundshål i svensk upphandlingslagstiftning som gör att skuggsamhället kan leva och frodas.