Här är företagens bortförklaringar när polisen hittar personal utan arbetstillstånd

”Han har alltid smutsiga kläder på sig, så det kan se ut som att han arbetar. Men det är hans privata kläder.” Det säger ägaren av en bilverkstad i Västsverige när polisen hittat en man utan arbetstillstånd i verkstaden.

Ägaren säger att mannen brukar smita in i verkstaden, trots att han inte får vara där. En annan ansvarig säger sig ha hört att mannen ständigt är ute efter jobb – och därför alltid har arbetskläder på sig.

Enligt polisen stod mannen i arbetsskor, plasthandskar och likadan tröja som andra anställda och tvättade en taxi vid deras inspektion. Han uppgav att han arbetat där fyra till fem dagar i veckan och fått cirka 500 kronor per dag.

Företaget dömdes i Göteborgs tingsrätt den 24 januari i år. Det ska betala 46 500 kronor i särskild avgift för att ha anställt en person utan arbetstillstånd.

Arbetare utan arbetstillstånd

Arbetet har tagit del av ytterligare två fällande domar från början av året där arbetsgivare helt slagit ifrån sig ansvar för att ha anlitat arbetstagare utan arbetstillstånd. 

I polisens rapport från en inspektion på en grönsaksodling i Skåne står det: ”I maskinhallarna stod samtliga sex damerna iklädda arbetskläder.”

På foton står kvinnorna i stövlar och förkläden bland grönkålsblad, som de enligt polisen skar och packade. Arbetsgivaren säger i förhör att kvinnorna har fått lov att bo tillfälligt på gården, men att det inte varit tal om att de skulle jobba. De har bara fått lov att testa att packa grönkål.

Helsingborgs tingsrätt skriver: ”Med hänsyn till att bolagets verksamhet ­består av grönsaksodling, bedömer tingsrätten att grönkålspackningen får anses utgöra arbete för bolagets räkning.”

Företaget döms i februari att betala sammanlagt 285 600 kronor, 47 600 kronor för var och en av personerna utan tillstånd, i särskild avgift. Dessutom döms en ansvarig på företaget till böter på nästan 17 000 kronor.

I ett blomstertält i centrala Stockholm har polisen sett hur en man, utan arbets­tillstånd, har hanterat kunder och tagit betalt under i vart fall en timme. Han har själv sagt att han arbetat några dagar i veckan. Ändå säger före­tagets ägare att de nekat honom jobb.

Stockholms tingsrätt slår i januari fast att mannens agerande rimligen inte kan ha berott på något annat än en anställning. Företaget ska betala 47 600 kronor.

Regeringen vill ha fler kontroller

I andra fall frias företagare i rätten. Två män bytte däck på en bil vid en verkstad norr om Stockholm när polisen kom. Det gick inte att bevisa att de var anställda.

Samma sak gällde en man som stått i kassan i en butik i en Stockholmsförort.

Regeringen vill nu ha fler kontroller på arbetsplatser. 

– Vi ger ett uppdrag till Polismyndigheten att intensifiera sitt arbete med att verk­ställa av- och utvisningar. Det gör vi mot bakgrund av att det här är ett problem inte minst när det gäller arbetslivskriminalitet, att människor som uppe­håller sig här illegalt arbetar svart och i många fall också utnyttjas av oseriösa arbetsgivare och exploa­teras på olika sätt, sa justitie­minister Morgan Johansson (S) till Sveriges Radio den 29 december.

Polisens rätt utökades 2018

Redan i juli 2018 utökades polisens rätt att göra arbetsplatsinspektioner och kontrollera anställdas rätt att vistas och arbeta i Sverige. Dåvarande migrationsminister Heléne Fritzon (S) sa då att det är oacceptabelt att arbetsgivare utnyttjar utsatta människor.

Samtidigt kom frågor från fackligt håll om hur dessa utsatta personer kan hävda sina rättigheter mot arbetsgivare när målet är att utvisa dem.

Under 2020 genomfördes, enligt polisens statistik, 1 695 arbetsplatsinspektioner. 406 personer utan arbetstillstånd påträffades. 

I slutet av förra året uppmärksammades en inspektion av Northvolts stora fabriksbygge i Skellefteå. Den ledde till tolv avvisningsbeslut. 

”Personerna har kommit till Sverige i tron att arbetsgivaren ordnat det formella. De drabbas nu av förlorad inkomst samt kostnad för hemresa. Risk finns att de åker hem fattigare än när de kom till Skellefteå”, skrev polisen på sin hemsida.

Inspektionen var en del av ett myndighetsgemensamt arbete mot kriminalitet i arbetslivet. 

Polisen: Lagar står emot varandra

Per Wadhed, polisens samordnare för det arbetet, säger att utlänningslagen och lagen om människoexploatering, som ska skydda arbetstagarna, står i ett besvärligt förhållande till varandra. 

– Ibland är någon här illegalt enligt utlänningslagen och ska avvisas från landet, men samtidig kan den personen vara en målsägande som är utnyttjad. Det är en besvärlighet vi tittar på.

Enligt utlänningslagen kan företaget och ansvariga personer, som i fallen ovan, dömas för att ha anlitat en utlänning utan tillstånd. Företaget kan dömas att betala ett prisbasbelopp (årets nivå ligger 48 300 kronor) per olovligt anställd i avgift. Den fördubblas om anställningen har pågått i mer än tre månader.

Dessutom kan en ansvarig på före­taget personligen dömas för att ha anställt en person utan tillstånd. Så var det i ärendet med kvinnorna som packade grönkål.

Per Wadhed menar dock att de här reglerna borde tillämpas i högre grad.

– Vi har väldigt få rättsfall på sanktionsavgifter, Åklagarmyndigheten tillämpar dem inte fullt ut som vi skulle vilja.

Polisen vill ha kännbara sanktioner

En annan omständighet som polisen haft synpunkter på är att avgiften är densamma oavsett företagets storlek.

Per Wadhed säger att sanktionen borde vara lika kännbar för större och mindre aktörer. Nu tror han att regelverket kan verka avskräckande för mindre bolag om man får tryck i kontrollverksamheten. 

– Men för många andra företag kan det vara värt att ta risken och ibland åka dit på det. 

6 insatser som ska stoppa fusket

1 Myndigheter som samarbetar

I december 2017 bestämde regeringen att Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket skulle samarbeta mot arbetslivskriminaliteten. Bland annat ­innebär det att flera myndigheter ­gemensamt gör inspektioner på arbetsplatser, vanligen Arbetsmiljö­verket, Skatte­verket och Polisen. Där kan saker som arbetstillstånd, arbetsmiljö och svartarbete kontrolleras på en och ­samma gång.

2 Delegation mot arbetslivskriminalitet

Förra året startade regeringen en ­delegation mot arbetslivskriminalitet som leds av förre LO-ekonomen Ola Pettersson. Målet är att öka kunskapen om arbetslivskriminalitetens omfattning och stödja de aktörer som arbetar med att stoppa problemet.

3 Stickprovskontroller

Tidigare fick polisen bara kontrollera en arbetsplats om det fanns misstankar om brott. Men 2018 ändrades lagen så polisen också fick göra stickprovskontroller i riskbranscher. Samtidigt fördubblades de böter en arbetsgivare måste betala om den avslöjas med arbetskraft utan ­tillstånd från ett halvt, till ett helt prisbasbelopp (i dag 48 600 kronor).

4 Sekretessen kan lyftas

Sekretessen mellan olika myndig­heter har ofta pekats ut som ett hinder för att ­komma till rätta med arbetslivskriminaliteten. Just nu pågår en statlig utredning kring sekretessen och om ­reglerna behöver lättas. Den ska redo­visas till regeringen i juni 2022.

5 Hårdare regler väntar

En lång rad hårdare regler när det gäller arbetstillstånd är på gång. Förslagen ligger på regeringens bord och delar av dem ska presenteras ”inom kort” enligt migrationsminister Anders Ygeman (S). Det handlar bland annat om hårdare straff mot personer som hjälper arbetskraftsinvandrare att komma till Sverige genom falska uppgifter samt krav på anställningsavtal för att bevilja arbets­tillstånd och skyldighet för arbetsgivare att anmäla om villkoren ändras. 

Senare under året väntas också förslag om högre inkomstkrav för arbetskraftsinvandrare. Det kan också bli straffbart att ta betalt för arbetstillstånd. Social­demokraterna vill också återinföra den så kallade arbetsmarknadsprövningen och alltså bara tillåta arbetskraftinvandring till bristyrken, men något sådant förslag kommer inte presenteras före höstens val, enligt migrationsministern.

6 Regionala center

Minst sju regionala center mot arbets­livskriminalitet ska inrättas runt om i Sverige, meddelade regeringen i slutet av februari. Skatteverket, Polisen och Arbetsmiljöverket ska senast i sommar komma i gång med de första två centren. Kontoren ska fungera som nav, med fokus på gemensamma kontroller. Detta är en utbyggnad av samarbetet under punkt ett.