Förra veckan presenterade en rad kvinnoorganisationer och fackliga organisationer årets jämställdhetsindikator utifrån arbetstid.

Den visar att kvinnor i år måste jobba 47 minuter längre tid för att komma upp i samma inkomst som männen.

Det kan möjligtvis ses som en framgång. 2019 behövde en kvinna jobba hela 54 minuter längre.

Underlaget för dessa beräkningar är Medlingsinstitutets lönestatistik, där samma trendmässiga utveckling beskrivs på ett annat sätt: Under de senaste 15 åren har kvinnors löner per år i snitt ökat med 0,8 procent mer än männens.

Och det är väl bra, eller?

Sakta kryper ju kvinnorna närmare, och vanligtvis brukar debatten mest handla om att det går för långsamt.

Men det finns en annan förändring i samhället som har gått betydligt snabbare och som verkar i rakt motsatt riktning.

Det är de ökande klasskillnaderna.

Klass avgör om du är vinnare

Under en rad av år har Sverige varit det land inom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som uppvisat de snabbast ökande klasskillnaderna.

Om du tillhör kvinnor som vunnit eller kvinnor som förlorat beror alltså på klasstillhörighet.

Det här visar hur nödvändigt det är att utgå från LO:s perspektiv på jämställdhet varje 8 mars, nämligen att väga samman klass och kön.

Om en arbetarkvinnas framsteg äts upp av den ekonomiska urholkning det innebär att tillhöra arbetarklass är det ju knappast något framsteg att se att arbetarmän och arbetarkvinnor numera får det lika dåligt.

Ett slående exempel på denna utveckling är deltid kontra heltid. Det klassiska könsmönstret är att mannen jobbar heltid medan kvinnor erbjuds oönskade deltider.

Under den borgerliga regeringens slakt av tryggheten på arbetsmarknaden mellan 2006 och 2014 infördes nya regler på arbetsmarknaden och nya osäkra anställningsformer.

Det ledde till att även arbetarmän, inte bara arbetarkvinnor, oftare blev erbjudna osäkra deltider i stället för heltid.

För kvinnor i tjänstemannayrken ökade dock de fasta heltidstjänsterna kraftigt.

Vad betydde då detta för jämställdheten?

Jämställdheten var uppnådd

Jo, 2014 visade Statistiska centralbyrån att andelen män som vill jobba mer än de gjorde för första gången var lika hög som andelen kvinnor som ville jobba mer.

Tryggheten hade minskat för arbetarklassens män medan den ökat för kvinnor i tjänstemannayrken.

Cyniskt sett hade jämställdhet mellan könen därmed uppnåtts.

Men det som egentligen hade hänt var att klasskillnaderna hade ökat.

För några år sedan presenterade LO en kartläggning av utvecklingen för kvinnor och män på arbetsmarknaden mellan 1997 och 2017.

LO jämförde vad kvinnor och män i verkligheten får ut i lönekuvertet. Man räknade alltså inte om lönerna till heltidstjänster, vilket är brukligt i den officiella statistiken.

Det är ju vad kvinnor och män i verkligheten får ut i lön i kronor och ören, den faktiska lönen, som är intressant, inte vad kvinnor skulle ha tjänat om det jobbat heltid.

Men även räknat på detta sätt såg utvecklingen riktigt bra ut.

Klassklyftan äter upp rättvisan

Löneskillnaderna mellan könen, inte bara i omräknade löner utan i riktiga kronor och ören, hade nämligen trendmässigt minskat både bland arbetare och tjänstemän under hela denna tjugoåriga period.

Men ökade klasskillnader åt även här upp all rättvisa. Samtidigt hade nämligen inkomstskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän ökat markant.

Som helhet har kvinnor i tjänstemannayrken tagit ett stort kliv framåt mot ökad jämställdhet under de senaste decennierna. 1997 hade kvinnor i tjänstemannayrken en genomsnittligt lägre faktiskt lön än arbetarmän. 2017 tjänade de i snitt 26 procent mer.

Men någon liknande utveckling har inte skett för arbetarklassens kvinnor. Arbetarkvinnor har endast nått en viss jämställdhetspolitisk framgång i jämförelse med arbetarmännen. Men inte kunnat nå några steg framåt alls i jämförelse med anställda i tjänstemannayrken vare sig dessa är män eller kvinnor.

Så visst, matar vi statistiken med den binära koden kvinnor och män ser vi en framgång i jämställdhetsarbetet.

Väger in klass ser vi dock en betydligt mörkare utveckling.