Valåret är i gång, och som vi väntat! Det är som en avtalsrörelse där allt står på spel.

Att facket involverar sig i politiken är en självklarhet enligt mig. Jag brukar säga att det bara finns en sak som våra kollektivavtal reglerar som inte är beroende av lagstiftning och det är lön. Visserligen finns det de partier som vill gå in och lagstifta om sänkta löner, exempelvis Sverigedemokraterna som vill lagstifta om att sänka ungas löner till 75 procent vid ny- och lärlingsanställning (samt förlänga provanställningen till 12 månader). 

Mycket snack brukar handla om hur ”LO-väljarna” ställer sig. Jag tycker det är bra att LO:s medlemsförbunds 1,4 miljoner medlemmar spelar en så stor roll. Det visar på vilken maktfaktor vi arbetare är. 

Något vi kunde se väldigt tydligt efter valet 2018 är att egentligen finns det bara två partier som slåss om våra röster. Socialdemokraterna som fick 41 procent av rösterna och Sverigedemokraterna som fick 24 procent.

Antifackligt parti

Resterande partier hamnade på ensiffriga resultat. För mig är det helt otroligt hur ett antifackligt parti som Sverigedemokraterna kan få ett så stort stöd. De bedriver (helt tvärtemot vad de själva säger till våra medlemmar) en ren arbetarfientlig politik.

De har röstat emot en nollvision mot dödsolyckor, röstat emot en höjning av a-kassa och pension. Röstat emot förslag om att ställa krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Röstat emot förslag om utökade resurser för de regionala skyddsombuden. Även röstat för en budget som minskat resurserna till Arbetsmiljöverket, gång efter gång.

I min roll som ombudsman och som tidigare förtroendevald har jag fått möta dessa personer som stödjer Sverigedemokraterna. De målar upp en bild som jag nästan alltid delar. Vi har utländsk arbetskraft som utnyttjas, vi har många gånger en bedrövlig arbetsmiljö eller en välfärd som inte levererar. Man tycker att dagens politiker inte levererar utan bara snackar. 

SD ljuger för våra medlemmar

Jag håller med men Sverigedemokraterna är inte lösningen. De ljuger för våra medlemmar med populistiska utspel som de tyvärr inte håller, utan springer gång efter gång efter näringslivets pipa så fort det vankas bjudmiddag som det framkom inför förra valet 2018.

Sverigedemokraterna är ett antifackligt parti som ställer utsatta grupper mot varandra. Minns ni deras reklamfilm där de ställde fattigpensionärer mot en human invandring? Det är inte dit vi ska vända blicken. Det är mot bankdirektörer och överklassen som skatteplanerar och som tjänar pengar på att ge dig och mig sämre arbetsvillkor.

Det finns en garant för att hålla Sverigedemokraterna borta från makten, det är samma parti som vi en gång i tiden bildade, det är Socialdemokratiska arbetarepartiet. Visst, Socialdemokraterna har inte levererat 100 procent i våra frågor.

Men som maktförhållandena ser ut i riksdagen så är det ett under att man lyckats styra skutan Sverige överhuvudtaget, dessutom genom en pandemi. Socialdemokraterna har 28 procent och vi har en riksdag som består utav 60 procent högerpartier.

S har fått igenom bra politik

Ändå har man fått igenom bra politik. Visst man har behövt kompromissa, precis som i en avtalsrörelse. Ändå har man lyckats få igenom saker som, höjd a-kassa, höjd pension, ökade anslag till Arbetsmiljöverket, och hårdare regler och straff kring arbetsmiljön.

Men vill vi se riktig socialdemokratisk politik, ”ge mig en majoritet så ska ni få se” som tidigare statsminister Stefan Löfvén sa i en intervju med tidningen Arbetet. 

Nu är det valår och då är det upp till dig och mig. Vi är missnöjda men ska vi lägga vår röst på ett parti som levererar eller på ett parti som säger sig leverera? Beslutet är helt och hållet ditt, men jag kommer i alla fall att göra allt vad jag kan.

Allt för att vi arbetare ska få bättre villkor, och för mig spelar det ingen roll var du kommer ifrån.