Kvinnliga rektorn förlorade jobbet när talibanerna tog makten i Afghanistan
Två veckor efter talibanernas maktövertagande gick biträdande rektorn Zarlasht Wali tillbaka till jobbet. Men då hade eleverna flytt och skolan var tvungen att säga upp personal.
– Nu är vi tillbaka på ruta ett igen, säger hon.
Zarlasht Wali säger att hon inte bryr sig om klädkoderna, så länge kvinnor får vara delaktiga i det afghanska samhället.
Den 15 augusti 2021 kollapsade Afghanistans regering. Under de två kaotiska veckorna som följde lämnade Zarlasht Wali, 27, inte sitt hem i Kabul. På gatorna marscherade talibaner med bister uppsyn, bärandes på Kalasjnikovs.
Via telefon försökte Zarlasht Wali lugna sina förskräckta kollegor på privatskolan.
– Oroa er inte, sade jag till dem. Saker och ting kommer att bli bättre. Vi måste vara starka.
I början av september beslutade sig Zaralsht Wali för att återgå till arbetet som biträdande rektor. På skolan väntade lärarna på besked om hur institutionen skulle hantera det nya politiska klimatet.
– Jag sade till mig själv att jag måste vara stark, berättar hon för Arbetet Global.
– Som en tapper ledare i kristid. Nu var det hög tid att försöka hantera krisen och motivera andra att inte kasta in handduken.
Ny klädkod med talibanerna
Innan resan till arbetet lånade hon en kappa av en vän. Det nya styret innebar en ny klädkod. Långa heltäckande tyger för att inte väcka talibanernas ilska.
Talibanerna är kända som utbildningsfientliga. Men det var inte talibanerna som stoppade undervisningen på privatskolan där Zaralsht Wali arbetade, åtminstone inte direkt.
– Vid vårt första möte på skolan fick jag säga upp ett stort antal lärare och övrig personal. Frustrerade över framtiden hade omkring 90 procent av eleverna slutat och skolan hade därmed inte samma ekonomiska resurser som tidigare.
Några dagar senare fick blev Zaralsht Wali själv uppsagd. Därmed förlorade hon det enda avlönade arbetet hon någonsin haft.
Nu är vi tillbaka på ruta ett igen, vi måste börja om från början och starta kampen i själva Kabul.
Skola inte självklart för afghanska flickor
Zaralsht Wali är född och uppvuxen i Kabul. Hennes familj är pashtuner – Afghanistans största och mest konservativa folkgrupp – och för kusinerna i provinsen Ghazni är studier långt ifrån en självklarhet.
Men inte heller i huvudstaden, under den relativa frihet kvinnor åtnjöt under den förra regeringen, var yrkesarbete någonting givet. Medan hon studerade undervisade Zaralsht Wali oavlönat på skolor samt volontärarbetade på olika utbildningscenter.
2017 tog hon examen i engelsk litteratur från Kabuls universitet. I början av 2020 fick hon sin första anställning. Som biträdande rektor på den stora privatskolan ansvarade Zaralsht Wali för att organisera och planera dagarna för hundratals elever och tiotals lärare.
Hon trivdes bra med jobbet. Det varade i lite drygt 1,5 år, tills talibanerna kom.
Förlorad framtidstro i Afghanistan
Zaralsht Wali är kvar inom utbildningsområdet, som volontär i den oberoende organisationen Rah-e Ghalam, Pennans väg. Det är samma organisation som hon var engagerad i innan sin anställning. Men Afghanistan har förändrats, förutsättningarna är annorlunda nu.
Zaralsht Wali säger att många har förlorat sin framtidstro.
– Innan den afghanska regeringen kollapsade låg vårt fokus på byar och krigsområden, där flickor förnekades skolgång. Men med talibanernas intåg blev situationen i byar och städer densamma. Nu är vi tillbaka på ruta ett igen, vi måste börja om från början och starta kampen i själva Kabul.
Översättning: Namdar Nasser.
Afghanistan och talibanerna
Efter en blixtoffensiv intog talibanerna den 15 augusti 2021 huvudstaden Kabul och återerövrade makten i Afghanistan.
Talibanrörelsen föddes 1994 men grunden lades tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag 1989 började krigsherrar, som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen, vända vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen Kabul. Den kontrollerade större delen av landet fram till den USA-ledda invasionen 2001, som följde på terrordåden i USA den 11 september.
Då var talibanernas maktutövande brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik, kvinnor förbjöds att röra sig fritt utanför hemmet och skolundervisning för flickor stoppades.
Hittills har talibanernas nuvarande styre varit mindre våldsamt, men många bedömare menar att det är för tidigt att dra några slutsatser om framtiden. Det sägs pågå en maktkamp mellan mer moderata och radikala falanger inom talibanrörelsen.
Talibanernas ideologi kombinerar en fundamentalistisk tolkning av islam med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Källor: Arbetet Global, TT
