MBL reglerar rätten att förhandla

Medbestämmande­lagen, MBL, reglerar den grund­läggande rätten för facket att förhandla med ­arbetsgivaren om sådant som rör medlemmarna. Och motsvarande rätt för arbets­givaren.

Förhandlingsplikt vid förändring

MBL säger att arbets­givaren på eget initiativ ska förhandla med facket innan ­”viktigare förändring” i verksamheten beslutas. Det kan gälla allt från förändrad personalstyrka till ­för­ändrad produktion. Det här innebär en förstärkt förhandlingsrätt för facket som inte fanns före MBL.

Fack och arbetsgivare måste lyssna på varandra

Med förhandlingsrätt menas inte bara att parterna är skyldiga att komma till för­handlingen. Båda parter är också skyldiga att motivera sin ståndpunkt, ge mot­parten information, och föreslå en lösning. Att bara ­meddela sin ståndpunkt utan att ­lyssna på motparten anses vara förhandlingsvägran.

Arbetsgivaren bestämmer till slut

Om parterna inte kommer ­överens i medbestämmande­frågor bestämmer arbets­givaren ensidigt. Det är en skillnad jämfört med löne­förhandlingar, där strids­åtgärder får användas, och tvister om hur lagar och avtal ska tolkas, där parterna kan gå till domstol.

Chefen hade tidigare tolkningsföreträde…

Före MBL hade arbets­givaren tolkningsföreträde ifall det blev konflikt med facket om hur mycket de anställda skulle få betalt, och vilket arbete de an­ställda måste utföra. Med tolkningsföreträde menas att arbetsgivarens ord ­gällde tills tvisten var löst.

…men nu har facket det!

Med MBL fick i stället facket tolkningsföreträde vad gäller arbetsskyldigheten. Blir det tvist om lönen måste arbetsgivaren kalla till förhandling, och ytterst ­vända sig till domstol. Gör inte arbets­givaren detta i tid måste han betala enligt fackets krav. Det har gjort att anställda mycket mer sällan ­behöver driva in ersättning för ­exempelvis övertid.