Förhandling, tolka och bestämma – det här betyder MBL på jobbet

1 MBL reglerar rätten att förhandla

Medbestämmande­lagen, MBL, reglerar den grund­läggande rätten för facket att förhandla med ­arbetsgivaren om sådant som rör medlemmarna. Och motsvarande rätt för arbets­givaren.

Läs också: MBL: Revolutionen på svensk arbetsmarknad som kom av sig

2 Förhandlingsplikt vid förändring

MBL säger att arbets­givaren på eget initiativ ska förhandla med facket innan ­”viktigare förändring” i verksamheten beslutas. Det kan gälla allt från förändrad personalstyrka till ­för­ändrad produktion. Det här innebär en förstärkt förhandlingsrätt för facket som inte fanns före MBL.

3 Fack och arbetsgivare måste lyssna på varandra

Med förhandlingsrätt menas inte bara att parterna är skyldiga att komma till för­handlingen. Båda parter är också skyldiga att motivera sin ståndpunkt, ge mot­parten information, och föreslå en lösning. Att bara ­meddela sin ståndpunkt utan att ­lyssna på motparten anses vara förhandlingsvägran.

4 Arbetsgivaren bestämmer till slut

Om parterna inte kommer ­överens i medbestämmande­frågor bestämmer arbets­givaren ensidigt. Det är en skillnad jämfört med löne­förhandlingar, där strids­åtgärder får användas, och tvister om hur lagar och avtal ska tolkas, där parterna kan gå till domstol.

5 Chefen hade tidigare tolkningsföreträde…

Före MBL hade arbets­givaren tolkningsföreträde ifall det blev konflikt med facket om hur mycket de anställda skulle få betalt, och vilket arbete de an­ställda måste utföra. Med tolkningsföreträde menas att arbetsgivarens ord ­gällde tills tvisten var löst.

6 …men nu har facket det!

Med MBL fick i stället facket tolkningsföreträde vad gäller arbetsskyldigheten. Blir det tvist om lönen måste arbetsgivaren kalla till förhandling, och ytterst ­vända sig till domstol. Gör inte arbets­givaren detta i tid måste han betala enligt fackets krav. Det har gjort att anställda mycket mer sällan ­behöver driva in ersättning för ­exempelvis övertid.