I slutet av 1980-talet fick den som blev sjuk 90 procent av lönen i sjukpenning, utan karensdag.

Sedan dess har sjukförsäkringen förändrats gång på gång, och sällan till det bättre ur de försäkrades synvinkel.

Det har satt djupa spår i förtroendet för både Försäkringskassan och sjukförsäkringen som sådan, enligt en intervjuundersökning som undersökningsföretaget Novus har gjort på uppdrag av Forena, som organiserar anställda i försäkringsbranschen.

• 46 procent av svenskarna har ganska litet eller mycket litet förtroende för Försäkringskassan. Det är fler än de som säger sig har stort eller mycket stort förtroende för myndigheten. Lägst är förtroendet bland LO-förbundens medlemmar.

• Drygt hälften av de svarande tycker att ersättningsnivån från Försäkringskassan inte är tillräcklig för att de ska känna sig trygga vid sjukdom.

Försäkringskassans ersättning

När frågan formuleras om till att gälla både sjukförsäkringen och Försäkringskassans hantering svarar sex av tio nej på frågan om de är trygga i att de får tillräcklig försörjning om de blir sjuka (medan fyra av tio svarar ja).

Fem av tio svarar ja på frågan om de är rädda för att bli sjuka längre än 14 dagar (medan lika många svarar nej).

På följdfrågan var rädslan bottnar i väljer överlägset flest svarsalternativet att de inte klarar sig på ersättningen. Oron för ekonomin överskuggar alltså oron för sjukdomen.

– Skyddet vid sjukdom ska vara en rättighet, men närmar sig nästan lotteri. Att förtroendet för den allmänna försäkringen vacklar visar sig i att intresset för andra lösningar är stort, kommenterar Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef vid Forena.

Individuella sjukförsäkringar

Efterfrågan på individuella sjukförsäkringar som kompletterar sjukpenningen från Försäkringskassan tog fart efter att villkoren i den allmänna sjukförsäkring skärptes 2008, visar siffror från Folksam.

År 2016 hade fyra av tio hade tio tecknat en egen sjukförsäkring, i de flesta fall genom att tacka ja till en försäkring som deras fackförbund erbjudit dem.

Intervjuundersökningen ingår i en rapport där Forena beskriver den statliga sjukförsäkringens utveckling sedan den kom till 1955.

I ett historiskt perspektiv är dagens sjukfrånvaro låg. Det speglas i att kostnaden för sjukpenning år 2020 motsvarade 0,83 procent av Sveriges BNP, att jämföra med 2,88 procent i slutet år 1988.

I Novus undersökning, som vände sig till yrkesverksamma personer i åldrarna 18 – 79 år, intervjuades 1 034 personer.