Marie Nilsson IF Metall

Marie Nilsson, IF Metall.

Under vintern har elpriserna slagit rekord, och regeringen vill ge stöd till de elkunder som har drabbats hårdast.

Samtidigt väntas elanvändningen öka kraftigt när Sverige ska fasa ut fossil energi.

Det här har gjort energipolitiken till en stridsfråga. Partierna till höger anser att ny kärnkraft behövs för att klara behovet av el, och har lämnat den uppgörelse om energin som slöts över blockgränsen 2016.

Osäkerheten kring elförsörjningen bekymrar Pappers ordförande Pontus Georgsson.

– Elleveranser till låga priser är en förutsättning för vår bransch. Med de höga elpriser vi har nu minskar marginalerna. Klippans pappersbruk ligger risigt till, och dyr energi är en viktig orsak.

IF Metall: Billig el ”helt avgörande”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson konstaterar att billig el har varit ”helt avgörande” också för uppbyggnaden av gruv- och stålindustrin, aluminiumsmältverket i Sundsvall och andra processindustrier.

Men väl så viktigt som själva prisnivån är att elleveranserna är säkra, säger både Marie Nilsson och Pontus Georgsson. Pappersbruk och stålverk kräver mycket stora investeringar och då måste elen gå att lita på.

När en allt större del av elen kommer från vind- och solkraft blir leveranserna plötsligt mindre pålitliga. Vädret går ju inte att förutse.

För partierna till höger (M, SD, KD och L) är det här ett starkt argument för att bygga ny kärnkraft, så att mer av elproduktionen går att planera. Men Marie Nilsson stämmer inte in i den kärnkraftsvänliga kören.

– Vi har ingenting principiellt emot kärnkraft. Men kärnkraften löser inte de akuta problemen. Ny kärnkraft hör inte hemma i diskussionen om vad vi ska göra i närtid.

– Kärnkraft har väldigt lång planeringshorisont. Vi behöver fossilfri energi som är på plats mycket fortare. Dessutom är el från kärnkraft dyr, säger Marie Nilsson.

Pappers tveksam till ny kärnkraft

Också Pontus Georgsson är tveksam till nya reaktorer.

– Av flera skäl. Flera politiska beslut är tagna som talar emot, till exempel att vi inte ska bryta uran i Sverige. Och bryter man i länder där människor utnyttjas och arbetsmiljön är dålig, så blir det såklart tveksamt om vi ska satsa på kärnkraft. Förvaringen av avfallet är ett annat problem.

Samtidigt anser både Pontus Georgsson och Marie Nilsson att de sex kärnreaktorer som ännu är i drift inte kan avvecklas ”i förtid”, utan bör köras under hela sin tekniska livslängd.

– Jag ser inte att det skulle vara möjligt att avveckla ytterligare kärnkraft. Inte när industrin behöver mer elkraft och vi ska köra bilar på el. Jag hinner nog lämna in innan Sverige har lagt ner den sista reaktorn, säger Pontus Georgsson och förtydligar:

– Jag är 53 år. Räkna med att jag lever 40 år till.

Marie Nilsson positiv till ny el

Medan Pontus Georgsson uttrycker osäkerhet kring hur behovet av elkraft ska tillgodoses framöver slår Marie Nilsson an en mer optimistisk ton.

De förnybara alternativen utvecklas hela tiden – just nu ser havsbaserad vindkraft lovande ut, anser Marie Nilsson. Teknik är på gång för att lagra överskottsel från vindkraft och sol via vätgas, något som kan göra den förnybara energin mer ”planerbar”, hoppas IF Metalls ordförande.

På frågan om hon är orolig för medlemmarnas jobb i den elintensiva industrin svarar Marie Nilsson:

– Över hela det politiska fältet finns förståelse för att vi måste bygga ut både elproduktionen och elnätet kraftigt. En hel del satsningar görs, och det är ett skäl till att Northvolt och andra etablerar sig i Norrland.

– Problemet är snarare tillståndsgivningen, både för ny elproduktion och nya ledningar. Det tar sådan evinnerlig tid. Visst ska vi ha en bra process kring miljön, med möjlighet att överklaga. Men det är lite väl generöst nu. Det hämmar den samhällsgemensamma ambitionen att få mer energiproduktion på plats.

”Olycklig polarisering kring energipolitik”

Energipolitiken har seglat upp som en av de viktiga frågorna inför valet. Den polarisering vi ser nu är olycklig, anser Marie Nilsson.

– Vi kan inte byta energipolitik varje gång vi byter regering. Vi skulle behöva en ny, uppdaterad energiöverenskommelse som de allra flesta partier i riksdagen står bakom. För industrietableringar kräver långsiktiga besked från politiken, besked man kan lita på.

Energipolitik

Fem partier (S, M, MP, C och KD) stod bakom överenskommelsen om Sveriges energipolitik 2016. Den innebar att Sverige ska ha ett helt förnybart energisystem år 2040. Kärnkraft räknas inte som förnybar.

M och KD har lämnat överenskommelsen, men regeringen siktar fortfarande mot målet om enbart förnybar energi 2040. Energimyndigheten har uppdraget att leda omställningen.

I höstas antog riksdagen ett förslag till statsbudget från M, SD, KD och L. Det innebär att från och med i år kan statligt stöd gå till ”fossilfri” elproduktion, inte bara ”förnybar”. Det är en öppning för stöd till ny kärnkraft, men det är osäkert vilken skillnad detta gör i praktiken.

Forskning kring kärnkraft får statligt stöd sedan tidigare. Före jul beslutades om nära 600 miljoner i statligt stöd till kompetensutveckling om kärnkraft.

EU-kommissionen har utformat ett verktyg för att bedöma om investeringar är miljö- och klimatvänliga, den så kallade taxonomin. En strid pågår nu inom EU om kärnkraften ska klassas som hållbar. Den 27 januari tas ett viktigt steg i energipolitiken: Då har regeringen lovat besked om hur avfall från kärnkraften ska slutförvaras.