AP-fonderna kopplas till diktaturer och tvångsarbete – inga besked från ministern

Arbetet Globals granskning har visat att statliga AP-fonder lånar ut svenskarnas pensionspengar till diktaturregimer utan krav på mänskliga rättigheter och investerar dem i företag som misstänks dra nytta av tvångsarbete i kinesiska Xinjiang. 

Detta sker trots den lagändring som för tre år sedan slog fast att hållbarhet – vilket omfattar såväl mänskliga rättigheter som klimat och miljö – skulle få större vikt vid förvaltningen av pensionspengarna. 

Ministern avböjer muntlig intervju

Den nye finansmarknadsministern Max Elger (S) är regeringens ansvarige för AP-fonderna, som är självständiga myndigheter som sorterar under finansdepartementet. Han avböjer en muntlig intervju med Arbetet Global och svarar i stället på våra frågor via mejl.

Rent principiellt, tycker du att det är förenligt med AP-fondslagens intentioner att låna ut pengar direkt till statskassan i diktaturregimer?
”Första till Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Det är inte möjligt att uttala sig generellt om vilka investeringar som uppfyller de kraven, utan det är en bedömning som måste göras av fonderna från fall till fall. Jag varken kan eller får uttala mig om specifika investeringar”, skriver Max Elger.

”Uppseendeväckande” investeringar

Medan förbud mot ministerstyre gör det svårt för Max Elger att uttala sig har hans partikamrat Joakim Sandell, socialdemokratisk riksdagsledamot och suppleant i finansutskottet, lättare att kommentera Andra AP-fondens utlåning till diktaturer.

– Jag är förvånad och jag tycker att det är uppseendeväckande för vi har ju infört väldigt tydliga hållbarhetskrav för AP-fonderna. Jag tycker verkligen att AP-fonderna behöver analysera om de investeringar de har gjort här verkligen är i linje med de konventioner och internationella avtal som gäller, säger Joakim Sandell.

Misstänkt tvångsarbete i Kina

Joakim Sandell kommenterar också Arbetet Globals granskning av AP-fondernas innehav i teknikföretag som misstänks använda sig av tvångsarbete i eller från Xinjiangprovinsen i Kina.

– För mig är det alldeles självklart att det inte på något sätt skulle vara föredömlig förvaltning att äga andelar i företag som utnyttjar kinesiskt tvångsarbete i en region där brott mot mänskliga rättigheter sker på daglig basis, säger Joakim Sandell

– Men det är svårt för mig att spekulera i om det förekommer eller inte förekommer kopplat just till AP-fondernas investeringar. Så jag måste utgå ifrån att AP-fonderna gör ett gott arbete med att se till att så inte är fallet.

Arbetet Globals granskning av AP-fonderna följer på flera andra avslöjanden om att de, trots hållbarhetskraven som började gälla i början av 2019, fortfarande investerar miljardbelopp i bland annat stora internationella oljebolag, nya kinesiska kolkraftverk, och kärnvapentillverkare. 

”Viktigt att följa upp lagstiftning”

Arbetet Global frågar finansmarknadsminister Max Elger om han ser behov av att ytterligare skärpa hållbarhetslagstiftningen för de fyra första AP-fonderna.

”AP-fonderna arbetar aktivt med att utveckla sitt hållbarhetsarbete och det är något som jag välkomnar. Men det är alltid viktigt att följa upp lagstiftning. Regeringen gör årligen en utvärdering av AP-fondernas förvaltning av fondmedlen och den omfattar, så klart, även fondernas hållbarhetsarbete”, svarar Max Elger.

Men sedan de nya placeringsreglerna infördes har regeringens utvärderingar av AP-fondernas hållbarhetsarbete nästan uteslutande fokuserat på om de minskar sina investeringar i fossil energi, och säger knappt någonting om mänskliga rättigheter. 

Att utvärderingen av lagändringens effekter skulle fokusera på fossil energi slogs fast i det nu övergivna januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna, och denna inriktning skulle gälla fram till och med 2020.

AP-fonderna anmälda till FN

Enligt den senaste utvärderingen, som genomfördes av Stefan Löfvens regering och gäller just år 2020, minskade de fyra första AP-fondernas innehav i fossil energi med mellan 51 och 100 procent sedan 2016. 

I utvärderingen skriver regeringen att samtliga sex AP-fonder var och en sammantaget infriat regeringens förväntningar på dem. På regeringskansliet förbereder man nu lagförslag som ska ge Sjätte och Sjunde AP-fonderna liknande hållbarhetskrav som de första fyra fonderna. 

Samtidigt sjuder missnöjet med AP-fondernas hållbarhetsarbete inom inom civilsamhället. 22 människorätts- och miljöorganisationer anmälde, tillsammans med mer än 3 000 svenskar,  nyligen fonderna till FN:s råd för mänskliga rättigheter. 

”Avkastning är viktigare än hållbarhet”

Redan när regeringens förslag om nya placeringsregler var på remiss 2017 kritiserade flera av dessa organisationer i ett remissvar bristen på ”bindande regler som säkerställer att AP-fonderna agerar i enlighet med klimatmål, Sveriges folkrättsliga förpliktelser och andra internationella åtaganden”. 

Organisationerna varnade också för att målet om hög avkastning på AP-fondernas investeringar hade överordnats hållbarhetsmålen på ett sätt som riskerade att undergräva Sveriges arbete för klimatomställning och mänskliga rättigheter. Men de fick inte gehör för kritiken i den slutliga lagtexten.

Människorättsjuristen Parul Sharma är en av de som anmält AP-fonderna till FN. Hon menar att det är just den här rangordningen av målen i AP-fondslagen som har motiverat fonderna att fortsätta att göra ohållbara investeringar i jakt på hög avkastning.

– Jag tror att hela grunden ligger i den målkonflikt som AP-fonderna lever med, mellan avkastningskravet och hållbarhet. Lagstiftningen säger att de inte ska göra avkall på avkastningsmålet. Och dessvärre har AP-fonderna alldeles tydligt tolkat det som att avkastning är viktigare än hållbarhet, säger hon.