”Kollektiva förhandlingar är ett nödvändigt verktyg för att skydda arbetstagarnas rättigheter och bör vara fria från hot och skrämseltaktiker från arbetsgivarna”, säger USA:s president Joe Biden i ett uttalande. 

”Därför är jag djupt oroad över uppgifterna om Kellogg’s planer på att permanent ersätta strejkande arbetare.”

1 400 strejkar på Kellogg’s

Omkring 1 400 anställda på fyra av flingfabrikantens fabriker har strejkat sedan i början av oktober.

Personal som anställdes på Kellogg’s efter år 2015 väsentligt sämre villkor och förmåner än kolleger som jobbat längre på företaget. Ett krav från de strejkande är att alla anställda ska flyttas upp till den högre lönenivån. 

Kellogg’s har lagt fram flera avtalsförslag som de strejkande avfärdat. Nu har corn flakes-jätten fått nog. 

”Det utdragna arbetsstoppet ger oss inget annat val än att anställda permanenta ersättare till de positioner som de strejkande lämnat tomma”, skriver företaget i ett pressmeddelande. 

USA:s president: ”En existentiell attack”

Det är denna strategi som får Biden att se rött.

”Att permanent ersätta strejkande arbetare är en existentiell attack mot facket och dess medlemmars jobb och försörjning. Jag har länge motsatt mig bruket att permanent ersätta strejkare och jag stöder starkt lagstiftning som skulle förbjuda det”, säger presidenten. 

I USA har företag – som Kellogg’s upprepade gånger påpekat – juridisk rätt att ersätta personal under en pågående konflikt. Demokraterna har lanserat ett lagförslag som skulle sätta punkt för praktiken.

Förslaget har antagits i den demokratiskt kontrollerade kongressen. Men i den splittrade senaten – parlamentets överhus – är utfallet osäkert. 

Biden stöttade Amazonanställda

Joe Biden beskrivs som USA:s kanske mest profacklige president någonsin. Detta är andra gången han under sin snart ettåriga tid vid makten aktivt tagit ställning i en pågående arbetsmarknadskonflikt.

I april uttalade Biden sitt stöd till försöken att bilda ett fack på ett Amazonlager i delstaten Alabama.

Samma månad undertecknade presidenten ett dekret som ger amerikanska myndigheter i uppdrag att arbeta för att ”öka fackens medlemsantal över hela USA”. 

År 2020 var blott 11 procent av alla amerikanska anställda fackligt organiserade. 1979 var motsvarande andel drygt 25 procent. Det tappet kostar enligt Vita husets siffror landets arbetstagare 200 miljarder dollar om året i uteblivna löneökningar. 

Fack i USA

USA:s arbetarrörelse har en lång och stundtals militant historia, men i jämförelse med de flesta andra industriländer är facken i dag relativt svaga. Organisationsgraden var som högst i mitten på 1950-talet, då närmare 35 procent av alla anställda var fackligt anslutna, men har i dag sjunkit till drygt 11 procent. Parallellt har den ekonomiska ojämlikheten ökat kraftigt.

Juridiska hinder, utlokalisering av tillverkningsjobb och antifacklig företagskultur brukar framföras som delförklaringar. USA:s president Joe Biden har sagt att det ”pågår ett krig mot organisering, kollektiva förhandlingar, fackföreningar och arbetare” och lagt fram en plan för att stärka landets fack. 

Planen innebär bland annat att företag som kränker arbetsrätten ska stängas ute från offentliga upphandlingar samt minskade möjligheter för företag att stoppa etableringen av nya fackföreningar.        

Vid sidan av traditionella fackföreningar har dock USA en livskraftig rörelse av ideella arbetsrättsgrupper. Dessa har ofta ett lokalt fokus och samarbetar med kyrkor och migrantorganisationer.