Det fria skolvalet infördes för snart 30 år sedan då det fanns ett starkt tryck från föräldrar och elever att kunna välja och välja bort en skola. 

Den här rätten har ett starkt stöd hos allmänheten och ett ännu starkare stöd hos landets föräldrar. 

Friskolereformen har inneburit en befrielse för många elever och är ett unikt system som vi borde vara stolta över. Den har gett makten till familjen, rik som fattig kan välja en friskola. 

Den pågående debatten visar dock att politiker anser att många familjer ”väljer fel”. Det framgår tydligt att viljan att kunna kontrollera och styra uppifrån är stark. Inte minst märks detta i den statliga utredningen ”En likvärdig skola” som regeringen vill genomföra. 

Friskolor ses som ett hot

Friskolorna och de val deras familjer gör ses som ett hot, men kritiken förkläds i ett förrädiskt tekniskt språk om ersättningsnivåer och överkompensation. 

De elever som aktivt valt en friskola föreslås missgynnas tydligt av de förändringar som föreslås med avdrag på skolpeng och kvotering. Men tyvärr drabbas också elever i den kommunala skolan när uppenbara frågor som studiero, lärarbrist och vikten av ett bra ledarskap med fokus på kunskaper kommer i skymundan bakom friskolefrågan.

Forskning visar att etableringen av en friskola innebär att kvaliteten höjs även i de kommunala skolorna. Vi vet sedan länge att såväl elever, föräldrar som lärare trivs bättre i friskolor. 

Den tydligaste trenden de senaste åren är att friskolor med särskilt fokus på ett tydligt ledarskap, arbetsro och höga förväntningar på alla elever blir allt fler och finns på allt fler platser. Det är möjligen också det som förklarar den senaste analysen av friskolelevers studieresultat. 

I en ny rapport har skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren analyserat svenska elevers resultat i Pisamätningen 2018. Den visar att elever i fristående skolor presterar bättre än elever i kommunala skolor, även när man justerar för elevernas bakgrund. Friskolorna har alltså bidragit till att höja de svenska Pisa-resultaten. 

Vår slutsats är att det gör skillnad i hur en skola drivs och att det är där fokus i skolpolitiken borde ligga. Vi behöver fler bra skolor, inte färre. 

När elever försvinner är det inte så att det bara drabbar kommunala skolor, även friskolor förlorar elever och kan därmed få tomma stolar i klassrummet

Ulla Hamilton

Klaga inte på budbäraren

Det finns antagligen de som vill avfärda rapporten eftersom den är publicerad av Svenskt Näringsliv. Men den som på allvar vill ifrågasätta friskolornas bidrag till svensk skola kan inte bara klaga på budbäraren – analysen och de fakta den är baserad på är öppen för vem som helst att kontrollera.

Majoriteten av friskoleeleverna går i små friskolor som driver få skolor. Nio av tio friskolor har bara en eller två skolor. Hela det resonemang som nu ofta upprepas om att stora koncerner suger ut kommunens resurser stämmer därför illa med verkligheten. 

Lika illa är det tekniskt invecklade argumentet att friskolor överkompenseras då kommunala skolor har kostnader på grund av en påstådd ineffektivitet kopplat till att de måste vara redo att ta emot alla elever i kommunen. 

Ett sorts utbudsansvar friskolor inte behöver erbjuda, hävdas det. Men misstaget här är att inte se skillnad på kommunens kostnader och den enskilda kommunala skolan. 

Missgynnar inte kommunala skolan

I praktiken står inte kommunala skolor med tomma klassrum och man vet med ganska god precision hur elevantalen ser ut de närmsta åren. I de fall nya oplanerade elever måste hanteras är det en kostnad som kommunen står för centralt och betalar ut till den skola eleven väljer, oavsett om det är en kommunal skola eller en friskola. 

Nya elever är på så sätt förvisso en kostnad för kommunens skattebetalare men det är oavsett om det finns friskolor eller inte. Och systemet missgynnar inte den enskilda kommunala skolan. 

När elever försvinner är det inte så att det bara drabbar kommunala skolor, även friskolor förlorar elever och kan därmed få tomma stolar i klassrummet.  

I de fall en friskola etablerar sig har kommunen dessutom rätt att dra av kostnader för såväl lokaler som personal i en omställningsfas under några år så att tillfälligt tomma skolplatser inte bidrar till en ökning av skolpengen för friskolor. 

Låt debatten handla om det som på riktigt gör skillnad för den enskilde eleven. Fler duktiga lärare. Högre förväntningar på alla elever. Tydligare och snabbare agerande vid stök och skolk.