I början av oktober låg Facebook och Instagram nere under flera timmar. På grund av visselblåsaren Frances Haugen var detta ändå inte det värsta som drabbat Facebook den senaste tiden. Haugen som jobbade på Facebook i två år har lämnat över dokument till The Wall Street Journal samt lämnat vittnesmål inför den amerikanska kongressen som berör bland annat hur Facebook har slagit dövörat till när anställda har larmat om hur företagets plattformar används för brottslig aktivitet. Människosmugglare i bland annat Mellanöstern har använt Facebooks plattformar för att lura arbetare in i slaveri och fruktansvärda arbetsförhållanden.

Men detta är egentligen inga nyheter. Bristen på kontroll över vad som sker på plattformen har fredspristagaren Maria Ressa larmat om i nästan 10 år och 2019 släppte BBC News Africa en dokumentär om hur hemhjälpare är till salu på plattformar som Instagram i bland annat Kuwait och Saudiarabien.

– Om du vill ha henne, ge mig en deposition, säger en säljare i dokumentären.

Han tillägger även att hemhjälpen får varken gå ut eller ha mobiltelefon. Reportern som är undercover som köpare får också rådet att beslagta hemhjälpens pass. Dessa instruktioner upprepar flera säljare.

Slaveri möjliggörs av bristande granskning av innehåll

I Kuwait och flera andra länder används Kafala-systemet som innebär att arbetsförmedlingar tar in arbetarna i landet och ser till att de blir registrerade hos myndigheterna. Genom att betala en avgift till förmedlingen blir sedan privatpersoner officiella sponsorer med enormt mycket makt över arbetaren. Utan sponsorens godkännande kan arbetaren exempelvis inte byta jobb eller lämna landet. Dessa sponsorskap, tillsammans med arbetaren, kan sedan säljas vidare genom annonser på nätet.

I många fall har reaktionen från Facebook varit slapphänt eller lika med noll trots vetskap om problemen, uppger Haugen i sitt vittnesmål. Facebook menar att de granskar innehållet med hjälp av globala team och samarbeten med lokala aktörer och faktagranskare.

Dock så sker den överhängande majoriteten av granskningen i USA och övriga engelskspråkiga världen, vilket innebär att det som läggs upp på plattformen i övriga världen in alls granskas i samma utsträckning. Facebook är med andra ord mer intresserade av sin vinst än att säkerställa att dess plattformar är trygga för alla.

Bryt upp stora techbolag

Anledningen till att Facebook kan komma undan med sin slapphet är för att företaget är så oerhört dominant. Sedan Facebook köpte upp Instagram och WhatsApp är en ännu större del av den totala internettrafiken på företagets plattformar. Dominansen förhindrar en förändring i rätt riktning då alternativen är få eller obefintliga. Det som förut fanns har konkurrerats ut eller köpts upp.

Den amerikanska senatorn Elizabeth Warren har föreslagit att man ska bryta upp stora techbolag samt inte tillåta uppköp, så som gjorts av Facebook men också Google och Amazon. Då skulle rivaliserande plattformar kunna växa fram och det skulle öka pressen på Facebook att leverera en tjänst som är fri från människohandel och annan brottslighet.

Reglering och tvingande åtgärder tycks vara det enda som funkar på kapitalistiska företag som Facebook.