Det var i början av pandemin 2020 som regeringen tillfälligt höjde taket i a-kassan. Det eftersom så många varslades och förlorade jobbet.

En arbetslös kan efter höjningen få maximalt 26 400 kronor i månaden i a-kassa, ungefär 6 000 kronor mer än tidigare. Det senaste beskedet från regeringen är att det högre taket ska vara kvar fram till januari 2023.

Men alla de tidigare Allianspartierna vill slopa de höjda nivåerna redan nästa år. Det visar Arbetets genomgång av oppositionspartiernas budgetmotioner. De höjda nivåerna får färre arbetslösa att börja jobba, menar partierna.

M: ”Tydlig avtrappning”

”Den som under kort tid blir arbetslös ska ha en god trygghet – men det behöver sedan följas av en tydlig avtrappning och tidsgränser för att människor inte ska fastna i bidragsberoende”, skriver Moderaterna i sin budgetmotion.

Skuggbudget – vad är det?

Regeringen lämnade sitt budgetförslag till riksdagen den 20 september.

I början av oktober lämnade oppositionspartierna in sina egna budgetmotioner, det som brukar kallas ”skuggbudgetar”. Det är deras möjlighet att visa sin vision över hur staten borde hantera skatter och utgifter.

Vanligtvis går regeringens budget igenom utan problem, men den här mandatperioden har det blivit mer komplicerat på grund av det svajiga politiska läget. För att en budget ska röstas igenom och godkännas krävs det att majoriteten av riksdagen inte röstar emot budgeten.

Efter valet och regeringskaoset 2018 röstades Moderaternas och Kristdemokraternas budget igenom i stället för regeringens.

Också i år kan det bli struligt då januariöverenskommelsen fallit. Budgeten måste få stöd av både Vänsterpartiet och Centerpartiet, en svår nöt att knäcka för regeringen.

Exakt hur sänkningen ska ske varierar dock något mellan partierna. Kristdemokraterna vill se en sänkning i två steg. Halva ska ske nästa år och hela till 2023. Liberalerna, Centerpartiet och Moderaterna vill redan nästa år återgå till det tidigare taket.

Centerpartiet motiverar förändringarna med att konjunkturen vänt efter pandemin och att insatser nu måste göras för att få folk i jobb.

”Det kräver, som beskrivits tidigare, såväl en förstärkt arbetsmarknadspolitik som skattesänkningar för anställningar. Men det kräver också att det lönar sig att arbeta,” skriver partiet i sin budget.

V och SD vill höjt tak i a-kassan

Både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill däremot behålla höjningen av taket i a-kassan, också efter 2023. De går därmed båda längre än regeringen. Vänsterpartiet anser också att den avtrappning av a-kassan som sker efter dag 100 ska slopas.

Men det är inte bara taket i a-kassan som oppositionspartierna vänder sig emot. Moderaterna vill från och med 2023 sänka det totala antalet dagar man kan få a-kassa, från dagens 300 dagar till 265.

Partiet vill också återinföra de sex karensdagar som regeringen först tog bort tillfälligt i och med coronapandemin och sedan ändrat till två i och med den senaste budgeten.

Obligatorisk a-kassa

Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna vill, enligt sina budgetmotioner, göra a-kassan obligatorisk och statlig.

”Den statliga a-kassan ska leva parallellt med de privata och det ska därmed vara fullt möjligt att gå med i andra a-kassor i stället för den statliga inom ramen för samma system”, skriver Kristdemokraterna.

Vänsterpartiet är det parti som vill lägga mest pengar på a-kassan jämfört med regeringen.

Utöver ett permanentande av de tillfälliga reglerna vill partiet också införa ett studerandevillkor. Det skulle göra det möjligt att kvalificera sig för a-kassa om man studerat och aktivt söker arbete.

Så hög är a-kassan i dag

Taket har höjts till 26 400 kronor under de första 100 dagarna i stället för 20 020 kronor.

Grundersättningen, för dem som uppfyller arbetsvillkoret men inte medlemsvillkoret, har höjts till 11 220 kronor om du jobbar heltid, att jämföra med 8 030 kronor tidigare.