Som en del i det nu havererade januariavtalet gick regeringen vidare med överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK och därefter anslöt sig både IF Metall och Kommunal.  

I januari 2021 tillsatte regeringen en utredning avseende de delar av parternas överenskommelse som berörde lagen om anställningsskydd, las. Utredningen kom att bedriva sitt arbete i rasande fart då resultatet av utredningen skulle redovisas senast den 15 maj.

På lite drygt fyra månader skulle utredningen översätta parternas förslag till lagstiftning. Remisstiden för denna utredning gick ut den 15 september och vi kan bara konstatera att det föga överraskande finns gott om kritiska remissinstanser.

Skarp kritik i remissvar

Pappers och Elektrikerna har, i likhet med LO, vänt sig mot denna lagstiftningsmodell vilket innebär att lagstiftningsmakten i praktiken delegerats till vissa parter på arbetsmarknaden. Att lagstifta är något helt annat än att sluta kollektivavtal.

Kollektivavtalen är i grunden en kompromiss där det är vanligt att en hel del tillämpningsproblem lämnas obesvarade.

Detta är naturligt då parterna inte alltid kan, alternativt inte hinner, enas om alla detaljer. Vid framtagande av lagstiftning gäller däremot helt andra kvalitetskrav och en lag ska kunna tillämpas i en mängd olika situationer och även fungera i existerande regelverk.

Att gå vidare med nuvarande förslag till huvudavtal och de föreslagna lagförändringarna, efter den massiva och sakliga kritik som framförts, måste vara uteslutet

Pontus Georgsson & Urban Pettersson

Staten och parterna har olika roller

Vi tycker det är viktigt att inte blanda ihop staten med arbetsmarknadens parters olika roller. På sikt riskeras arbetsmarknadsmodellen, om arbetsmarknadens parter även ska ta fram lagstiftning.

Staten ska med det inte heller blanda sig i hur arbetsmarknadens parter reglerar arbetsvillkor på arbetsmarknaden.

Vi anser att det alltjämt måste vara arbetsmarknadens parter som i kollektivavtal kommer överens om lön och grundläggande anställningsvillkor.  

Skarp kritik från Arbetsdomstolen

Hur illa det kan bli belyser den viktigaste remissinstansen: Arbetsdomstolen. Deras yttrande kan knappast ha varit någon rolig läsning för Svenskt Näringsliv och PTK. På punkt efter punkt underkänns parternas förslag till reglering.

Den allvarligaste kritiken riktas mot förslaget att det ska vara möjligt att, i kollektivavtalets form, avtala om saklig grund (i förslaget sakliga skäl). Någon botten finns inte utan parterna ges möjlighet att i praktiken avskaffa anställningsskyddet. Det är inte bara omodernt, det är helt förkastligt!

Precis som Arbetsdomstolen skriver, är detta inte en acceptabel ordning. Det står helt i strid med Sveriges internationella förpliktelser. Arbetsdomstolen ifrågasätter även behovet av dessa förändringar och avstyrker helt att förslaget kan ligga till grund för lagstiftning. Det gör vi med.  

Vi anser också att det är helt oacceptabelt att införa ett förbud för parterna att avtala om bättre anställningsskydd. Det är inget annat än ett kraftigt ingrepp i den fria förhandlingsrätten. 

Borde vara rejäl väckarklocka

Arbetsdomstolens remissyttrande i kombination med den breda kritiken som finns på utredningen borde vara en rejäl väckarklocka för både regering och riksdag. Förändringar i medlemmarnas grundläggande anställningsskydd ska inte kunna hastas fram, det är inte seriöst.

Vi kräver att lagstiftningsprocessen kring förändringarna av las pausas. Under en sådan paus skulle ett bättre sätt att hantera frågan vara att LO tillsammans med Svenskt Näringsliv och PTK försökte hitta en gemensam väg framåt.

Att gå vidare med nuvarande förslag till huvudavtal och de föreslagna lagförändringarna, efter den massiva och sakliga kritik som framförts, måste vara uteslutet. Svensk arbetsmarknad och våra medlemmar förtjänar bättre än det här!