HKCTU:s ledning meddelar beslutet att upplösa organisationen på en presskonferens.

– Jag skulle vilja be om ursäkt till medlemsförbunden och Hongkongs folk för att HKCTU inte klarade av att hålla ut.

Ordföranden Joe Wong försökte inte skönmåla söndagens besked. På en presskonferens meddelades att Hongkongs oberoende centralorganisation omedelbart lägger ned den fackliga verksamheten. Trycket från Kina blev övermäktigt. 

Kanske var det sista gången fackets verkställande utskott var samlat i samma rum. Bara en kärnstyrelse på tre personer blir kvar för att sköta organisationens avveckling. I en sista trotsig gest fattade fackledningen varandras händer och poserade för kamerorna. 

Fackledare hotas i Hongkong

Fredrik Fan har tidigare varit organiseringssekreterare, därefter utredare, på HKCTU. 

– Beslutet fattades väldigt snabbt. Inte ens jag och mina kolleger hade väntat oss att det skulle komma innan veckan var slut, säger han till Arbetet Global.

Däremot visste Fredrik Fan vad som väntade. Hoten hade intensifierats.     

– Våra kärnmedlemmar har förföljts och varnats om att inte bara de utan även deras familjer riskerar att… Jag vet inte, föras bort kanske?

De som hotar presenterar sig inte med namn. Men alla vet vilka som hotas – de som motsätter sig Pekings oinskränkta makt.

Stämplades som utländsk agent

Parallellt med påtryckningar mot nyckelpersoner bedrev statliga kinesiska medier en svartmålningskampanj. På taket mitt emot Fredrik Fans kontor kröp fotografer för statlig media omkring. Bilderna publicerades tillsammans med artiklar där centralorganisationen målades upp som en utländsk agent. Världsfacket Ituc, dit HKCTU är anslutet, kallades ”en politisk organisation kamouflerad som ett internationellt fack”.   

– Vi har sett det här hända förut med andra civilsamhällesorganisationer i Hongkong, som lärarfacket, och nu riktades det mot oss, säger Fredrik Fan.

Hellre än att vänta på att hoten skulle omsättas i handling, eller en razzia från myndigheterna, fattade HKCTU ett eget beslut. 

– I stället för att polisen skulle frysa vår verksamhet och vår all information skulle hamna i fler händer landade vi i att detta skulle vara bättre för medlemmarnas säkerhet, säger Fredrik Fan.

Hongkongs demokratirörelse pressas

Fackföreningarna har varit en stark röst i Hongkongs demokratirörelse. Men sedan Kina i fjol införde sin kontroversiella säkerhetslag, efter månader av intensiva gatuprotester, har pressen hårdnat. 

Koalitionen CHRF som samlade motståndet mot säkerhetslagen upplöstes i augusti. Ledarskiktet för för Hongkongalliansen, som verkar för demokrati i Kina, greps tidigare i september.    

I augusti lade HKCTU:s överlägset största medlemsförbund, lärarfacket HKPTU som organiserade runt 95 000 anställda, ned verksamheten efter att ha pekats ut som en ”giftig tumör” av Pekingtrogna medier. Ytterligare ett tiotal förbund har valt samma väg. 

HKCTU:s generalsekreterare Lee Cheuk-yan avtjänar ett fängelsestraff för deltagande i demokratiprotester. Den tidigare ordföranden Carol Ng sitter häktad i väntan på åtal för brott mot säkerhetslagen – hon hade ställt upp i ett inofficiellt primärval vilket myndigheterna klassade som ”omstörtande verksamhet”.     

”Välgrundad rädsla” för Kina

HKCTU har funnits i 30 år. Livs tidigare internationella sekreterare Pauli Kristiansson var med när centralorganisationen bildades, med stöd från det globala facket IUF. Nu befarar han att dess upplösning markerar dödsstöten för Hongkongs fria fackrörelse.

– Ja, risken är uppenbar. Aggressionen från Kina har blivit så markant nu. Vi får hoppas att de kanske kan hitta något annat sätt att samla sig, men det finns även fack inom HKCTU som redan har upplösts. Risken är att fler och fler kommer upplösas, säger han. 

– Det finns en välgrundad rädsla för attacker från kommunisterna. Man är på alla demokratiska organisationer och klipper så många man kan.

LO: Angrepp på mänskliga rättigheter

Oscar Ernerot, chef för LO:s internationella avdelning, kallar beskedet sorgligt. 

– Man blir bedrövad. Det går inte att bedriva facklig verksamhet i Hongkong längre, det är ett djupt ingrepp i grundläggande mänskliga rättigheter att människor inte ska kunna stå upp för goda villkor i arbetslivet, säger han.  

– Konsekvenserna av den nationella säkerhetslagen är i princip så hårda som vi förutspådde i de analyser vi gjorde innan. Det här är ett angrepp på hela det öppna samhället, inte bara på de fackliga organisationerna utan på alla som står för demokratiska värderingar. 

Jag är fast besluten att fortsätta kampen mot regeringens drakoniska lagar

Fredrik Fan

Höga hinder för protester i Hongkong

Flera av HKCTU:s ledare har redan lämnat Hongkong. Bland dem finns Mung Siu-tat som på Facebook skriver att han var tvungen att göra ett ”smärtsamt och uppgivet val mellan min roll som verksamhetschef och pappa”. 

Fredrik Fan tänker stanna. Vad han ska göra vet han inte riktigt ännu. 

– Men jag är fast besluten att fortsätta kampen mot regeringens drakoniska lagar.

Han säger att Hongkong aldrig mer kommer att få skåda gatuprotester likt de 2019–2020. Med den nya säkerhetslagen är hindren för massmobiliseringar för höga. Och HKTCU:s upplösning är ett hårt slag.

Lever vidare i nya former

Men, säger Fredrik Fan, så länge det finns arbetare kommer det att finnas en arbetsrörelse. 

– I framtiden kommer det fortfarande finnas konflikter i samhället. Anställda kommer fortfarande att drabbas av problem på jobbet och de kommer fortfarande vilja slåss för sina rättigheter. Det kanske tar sig nya uttryck, som informella strejker eller digitala plattformar, men genom de här kamperna kommer Hongkongs arbetarrörelse ändå att leva vidare.    

Hongkong

När den tidigare brittiska kolonin Hongkong år 1997 överlämnades till Kina fick den status av en ”särskild administrativ region”. Dess oberoende skulle garanteras enligt principen om ”ett land, två system”.

Hongkongs runt 7,5 miljoner har åtnjutit en betydligt högre grad av medborgerliga fri- och rättigheter än vad som varit fallet i Fastlandskina.

Rädslan att införlivas med Fastlandsina har varit utbredd och de senaste 30 åren har kantats av demokratiprotester, bland annat 2010, 2014 och 2019–2020. Parallellt har Pekings grepp om Hongkong gradvis hårdnat.

I juni 2020 klubbades en kontroversiell säkerhetslag som kritiker menar är så bred att den kan användas för att kriminalisera all politisk opposition. Sedan lagen infördes har flera demokratiorganisationer upplösts och tongivande demokratiförespråkare fängslats.