Efter utdragna förhandlingar och flera förseningar trädde det nya arbetsmiljöavtalet för Bangladesh textilindustri i kraft den 1 september. 

Den första versionen av avtalet, som i dagligt tal kallas Ackordet, tecknades 2013 i kölvattnet av industrikatastrofen Rana Plaza. Då miste minst 1 134 textilarbetare livet när ett fabrikskomplex utanför Dhaka rasade. Uppmärksamheten tvingade de modebolag som lockats till Bangladesh av det låga löneläget att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Bland de företag som nu undertecknat förlängningen finns flera av världens främsta textilinköpare. De flesta av de stora svenska spelarna är också med på tåget – däribland H&M, Lindex, Kappahl, Ica, Polarn o Pyret, Stadium och Intersport. 

Ger ingen intervju om beslutet

Ett par tongivande aktörer väljer dock att nobba avtalet. Däribland Ikea som köper stora mängder textil från Bangladesh.

Med hänvisning till en ”hektisk period” meddelar företaget att det inte kan ge en intervju om beslutet. I stället svarar pressekreteraren Arvid Stigland i en mejlkommentar. 

”År 2000 införde vi vår uppförandekod för leverantörer, IWAY, vilken alla våra leverantörer sedan dess har att följa. Vi har under alla dessa år arbetat intensivt med säkerhetsfrågor. Därför väljer vi på att fokusera på IWAY, eftersom vi hittills har nått längre med vår IWAY-standard än vad kraven i Accord-avtalet gör. Genom IWAY har vi inte bara tydliga säkerhetskrav utan också system som säkerställer ett bredare utbud av medarbetarrättigheter och miljöskydd.”

Det är ungefär lika trovärdigt som en bilägare som vill göra bilbesiktningen själv.

Maria Sjödin, Fair Action, om Ikeas hållbarhetsarbete.

Ikeas hållbarhetsarbete sågas

Men jätteföretagets motivering sågas av Fair Action, en ideell organisation som bevakar svenska företags hållbarhetsarbete i utlandet.

– Ikea uppger att de kontrollerar säkerheten och arbetsmiljön hos textilfabrikerna i Bangladesh på egen hand, men det är ungefär lika trovärdigt som en bilägare som vill göra bilbesiktningen själv eller en skolelev som vill rätta sina egna prov, säger Maria Sjödin, sakkunnig på organisationen.

Fair Action ifrågasätter också hur effektiv Ikeas egna uppförandekod verkligen är. 

– Ikea hävdar att de har högre standard än vad som krävs enligt avtalet, men en enligt en granskning från förra året hade tre leverantörer till Ikea i Bangladesh inte tillräckligt bra utrymningsvägar i händelse av brand, säger hon.

Rädsla på fabriker som tillverkar åt Ikea

Granskningen som åsyftas publicerades 2020 av norska miljö- och solidaritetsorganisationen Framtiden i våre hender och dokumenterade kränkningar av arbetstagarnas rättigheter och arbetsmiljöproblem hos Ikeas leverantörer i Bangladesh.

– Anställda i fabrikerna som intervjuades uppgav också att de inte vågade lyfta problem med arbetsmiljön med sina chefer eftersom de då riskerade att bli av med jobbet, säger Maria Sjödin.

Ackordet, som Ikea alltså nobbat, innehåller en anonym klagomålsmekanism som enligt en amerikansk utvärdering från 2019 bidragit till att rädda liv.

Gekås väljer bort arbetsmiljöavtal

Ikea har aldrig varit anslutet till Ackordet. Det har däremot Gekås Ullared, som efter påtryckningar undertecknade avtalet våren 2018 men nu väljer att inte förlänga. 

”Ackordet har varit ett bra samarbete gällande byggnads-, brand- och elsäkerhet i Bangladesh och säkerheten har blivit mycket bättre i RMG-fabriker, vilket gett säkrare arbetsplatser för fabriksarbetarna”, skriver vd:n Patrik Levin i ett mejl, och fortsätter:

”Vårt arbete kommer framåt innefatta ett bredare fokus där vi inkluderar fler länder och ett bredare perspektiv gällande mänskliga rättigheter för arbetarna i fabrikerna.”

Ellos har inte bestämt sig om Bangladesh

Även Ellos hade anslutit sig till det förra avtalet. Men företaget finns inte med bland de som förnyat sina åtaganden.

”Vi har ännu inte beslutat om vi kommer att skriva under det nya avtalet, då vår affärsmodell väsentligt förändrats de senaste åren med en större andel heminredning. Detta innebär att våra inköpsvolymer av mode och textil hos enskilda leverantörer eller totalt i Bangladesh inte motsvarar ramarna i det nya avtalet som i huvudsak omfattar modeindustrin”, skriver hållbarhetschefen Annika Mårtensson, och fortsätter: 

”Oavsett beslut kommer vi fortsatt aktivt verka i linje med Ackordets mål och ta fortsatta initiativ på detta område framöver, bland annat genom våra egna audits (kontroller) av bland annat brandsäkerhet för samtliga leverantörer.”

Därför tjatar facken om Ackordet

Ikea hänvisar till sin uppförandekod som argument för att inte underteckna Ackordet. Nästan alla större företag med självaktning har i dag uppförandekoder som innehåller löften om goda arbetsvillkor. Men dessa har enligt forskningen marginell eller ingen effekt. 

En uppförandekod är något något som företag upprättar ensidigt och som leverantören sedan måste följa. Även om ett utomstående organ anlitas för att kontrollera om det följs är det i slutänden företaget som bestämmer vad som ska hända om leverantören bryter på det.

Ackordet är i stället ett bindande juridiskt avtal – det första i sitt slag – mellan fack och företag. Modebolagen i väst finansierar arbetsmiljöförbättringar hos leverantörerna i Bangladesh medan fack och ideella organisationer deltar i inspektioner. Lokala fackföreningar, som traditionellt utsatts för våld och trakasserier av fabriksägarna, garanteras en roll i processen. 

Om textilfabriker inte genomför de överenskomna säkerhetsförbättringarna kan de stängas av. Då är modeföretagen som undertecknat Ackordet förpliktigade att inte köpa från dem. Runt 200 textilfabriker i Bangladesh har hittills svartlistats. 

Med uppförandekoder väljer företag själva vilka konsekvenser överträdelser ska få. Företag hävdar ofta att de hellre för dialog om förbättringar än straffar leverantörer som bryter mot reglerna. Som exempel kan nämnas att Systembolaget, trots att brott mot dess uppförandekod flera gånger dokumenterats, aldrig stängt av någon vinleverantör i Sydafrika.

Internationella och lokala fackföreningar menar att Ackordet är en överlägsen modell. Flera olika rapporter och studier har också visat att avtalet förbättrat säkerheten i Bangladesh textilindustri.