Så ändras ditt anställningsskydd med nya las
Regler för anställningsskydd och omställning är tänkta att ändras nästa år. Nu går remisstiden ut för utredningsförslag. Arbetet går igenom de aktuella lagförslagen.
Vad ändras vid nedskärningar?
Turordningsreglerna är en viktig faktor för vem som förlorar jobbet vid nedskärningar. Den som har varit anställd längst har större rätt att arbeta kvar. Nu föreslås fler undantag från den principen.
Arbetsgivare med max tio anställda får redan i dag välja två personer med särskild betydelse för verksamheten som får jobba kvar oavsett anställningstid. I framtiden föreslås alla arbetsgivare, även större företag, få freda tre personer från turordningen.
Vad avgör om man sägs upp?
Vid uppsägningar av personliga skäl, som misskötsel, föreslås att färre omständigheter ska vägas in i bedömningarna framöver. Bedömningen ska mer renodlat handla om ifall man åsidosatt sina skyldigheter så grovt att anställningen kan avslutas.
Arbetsgivaren ska inte ta hänsyn till hur stort personligt intresse den anställde som misskött sig har av att behålla jobbet eller hur stor risken är att misskötsamheten upprepas. Normalt ska ett försök till omplacering räcka innan någon sägs upp.
Kan du stoppa en uppsägning?
I dag kan den som sägs upp av personliga skäl men bestrider det få behålla anställningen i väntan på att domstol avgör om det finns grund för uppsägning. Enligt de nu aktuella förslagen försvinner, i de flesta fall, rätten att ha kvar jobbet under tvisten. Anställningen ska avbrytas efter uppsägningstiden.
Den som har sagts upp får i stället rätt till a-kassa i väntan på domstolsbeslut. Företag som i slutänden förlorar i rätten ska få betala högre skadestånd än i dagsläget.
Kan du få minskad arbetstid?
Så kallad hyvling, att anställda får heltid ändrad till deltid eller deltiden nedskuren, ska fortfarande vara tillåtet. Men nu föreslås att det måste ske enligt vissa turordningsregler. Längre anställningstid ska alltså ge företräde till att behålla hela tjänsten. Den som får minskad sysselsättningsgrad ska ha rätt till omställningstid innan ändringen träder i kraft.
Blir allmän visstid kvar?
Allmän visstid föreslås bytas ut mot en ny anställningsform som ska heta särskild visstid. Liksom nu blir det en anställning som får tidsbegränsas utan speciella skäl. Men reglerna för hur länge man kan vara anställd så skärps. Bland annat ska den som har jobbat i mer än tolv månader inom en femårsperiod få tjänsten omvandlad till en tillsvidareanställning.
Även för bemanningsanställda föreslås nya tidsgränser där kundföretaget måste anställa den inhyrde eller betala en särskild ekonomisk ersättning.
Vad finns det för stöd till att ställa om?
Staten föreslås införa en ny organisation för omställningsstöd. Den som har arbetat på en avtalsbunden arbetsplats kan i dag få stöd för att komma vidare i arbetslivet, den nya statliga organisationen ska ge grundläggande sådana möjligheter även till den som har jobbat på företag utan avtal. Stödet ska kunna ges både under pågående anställning och efter att man mist jobbet, men det finns krav på hur länge och mycket man ska ha arbetat. Insatserna kan bland annat bestå av vägledning om utbildningsmöjligheter.
Staten föreslås också införa ett nytt studiestöd för omställning, för att förbättra vuxnas förutsättningar att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det ska skapa möjligheter att vara ledig för 44 veckors heltidsstudier.
Gäller detta lika för alla?
Punkterna ovan är ändringar som föreslås ske via lagstiftning, detta blir alltså basen för alla. Men vissa regler ska gå att omförhandla i kollektivavtal. PTK, Svenskt Näringsliv, Kommunal och IF Metall har redan skrivit huvudavtal emellan sig som ska börja gälla om lagstiftningen kommer på plats.
Avtalet innebär bland annat betydligt större rätt för arbetsgivare att göra undantag från turordningsregler, samt ytterligare satsningar på omställning och studier.
Varifrån kommer förslagen?
Förra hösten enades Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall om den så kallade las-överenskommelsen som lämnades vidare till politikerna. Förslagen ovan kommer därifrån. Under våren jobbade utredningar inom regeringskansliet med hur parternas förslag ska genomföras, det är de utredningarna som nu har varit på remiss.
LO står inte bakom överenskommelsen, LO-förbunden IF Metall och Kommunal har anslutit sig på egen hand.