Den 1 januari 2022 tar Frankrike över ordförandeskapet i EU. En fråga man då hoppas komma vidare med är minimilöner.

Samtidigt presenterar EU-kommissionen ett nytt direktiv om lönetransparens.

För oss som värnar den svenska modellen bådar detta inte gott. Nu är dags att den svenska regeringen tydligt markerar och värnar den svenska modellen.

Gott syfte med minimilöner

De senaste åren har EU gjort flera försök att flytta fram positionerna på arbetsmarknadsområdet. Ett sådant exempel är förslag till direktiv om adekvata minimilöner i EU:s medlemsstater. Syftet är gott.

Att säkerställa att löntagare som rör sig mellan olika medlemsländer alltid får löner som är satta efter särskilt definierade kriterier och tillåter en skälig levnadsstandard. Faktum är att minimilöner redan finns i 21 av EU:s 27 medlemsländer.

För Sverige skulle lagstadgade minimilöner dock innebära både en stor förändring och försämring. Minimilöneregler i lag innebär att lagstiftaren tar över ansvaret från parterna att bestämma miniminivån för olika branscher.

Makt som i dag ligger hos fack och arbetsgivare skulle i realiteten flyttas till politiker och jurister i Bryssel. Därmed hotas den svenska arbetsmarknadsmodellen som genom åren tjänat Sverige väl.

Mattan dras undan för fack och arbetsgivare

Tyvärr är detta inte det enda område där EU planerar att flytta makten från svenska arbetstagare och arbetsgivare.

Nyligen la EU-kommissionen fram ett nytt förslag till direktiv om transparens för lönesättning. Även här är argumenten vällovliga.

Vad man vill är att EU:s medlemsstater ska införa metoder eller verktyg för att analysera osakliga löneskillnader. Vad det i realiteten skulle innebära är dock återigen att man flyttar makt till politiker och jurister i Bryssel.

Blir EU-kommissionens förslag verklighet innebär det att man drar undan mattan för fack och arbetsgivare att anpassa regelverk till nationella verkligheter.

Det blir samma lösning för spanjorer, slovener och svenskar. Ingen hänsyn kommer tas till att behoven av arbetskraft och kompetens skiljer sig åt mellan olika länder och över tid. Till detta ska läggas en omfattande administration och byråkrati för företagen, samtidigt som facken att få allt svårare att företräda sina medlemmar.

Öppenhet har sina gränser

Ett öppet Europa är i grunden bra för byggbranschen. EU bör fortsätta fokuserar på att riva regelhinder för den fria rörligheten av varor, tjänster och människor på den inre marknaden. Men även öppenhet har sina gränser.

EU:s regelambitioner på det sociala området får inte försvåra för partsarbetet och i förlängningen underminera den svenska modellen.

EU:s vilja att införa ny lagstiftning om minimilön och lönetransparens innebär att gränsen passeras. Skulle förslagen förverkligas är det ett tydligt och reellt hot mot den svenska modellen.

När Frankrike tar över ordförandeklubban i EU 2022 leds Sverige högst troligen av en ny statsminister. En av de viktigaste frågorna för vår nya statsminister blir att sätta stopp för EU-förslagen som hotar vår svenska modell. I annat fall riskerar vi att få se hur makten över arbetsmarknaden flyttades från Brätte till Bryssel, från svenska arbetstagare och fackförbund till EU:s politiker och jurister.