Pandemi, skenande långtidsarbetslöshet och ett januariavtal som inte längre finns. Även om läget på arbetsmarknaden förbättrats något under året är utmaningarna för Arbetsförmedlingen många. 

Samtidigt har myndigheten fått en stadigt minskad budget för både insatser till arbetslösa och för personal. I sin färska budgetprognos konstaterar Arbetsförmedlingen att förvaltningsanslaget (som bland annat går till personal) skärs ner med 1,4 miljarder kronor kommande tre år, enligt regeringens senaste vårbudget.

– En kraftig minskning av vårt förvaltningsanslag riskerar att försvåra vårt arbete och att kunna ge de arbetslösa det stöd som efterfrågas. Så är det, säger generaldirektör Maria Mindhammar till Arbetet. 

Brist på personal

Enligt prognosen riskerar brist på personal leda till att pengar till insatser inte kan användas fullt ut. Arbetsförmedlingen kan alltså bli tvingad att lämna tillbaka pengar till regeringen, trots att de anser att de fått för lite. Så kan det bli eftersom det krävs anställda som fattar beslut om insatser. 

Utvecklingen kan försvåra arbetet med att stoppa den ökande långtidsarbetslösheten, skriver myndigheten i prognosen. Även tidiga insatser till arbetslösa behöver minska för att kunna hålla budget till 2022.

Men än kan läget ändras. En höstbudget väntar. Dock en budget som vilar på skakig grund, i och med att januariavtalet upplösts och Centerpartiets villkor för att stödja den är att regeringen inte förhandlar med Vänsterpartiet. 

Maria Mindhammar säger att de trots det politiska läget jobbar på. 

– För oss är det viktigt att följa den formella styrningen och den har vi i bland annat regleringsbrev. Där gäller ju fortfarande att vi ska reformeras. Så det fortsätter vi med. 

Väntar på Nordmark

Just nu väntar myndigheten på en mer detaljerad plan från regeringens arbetsmarknadsdepartement.

Den ska vara på gång, enligt vad arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) sade till tidningen Dagens Samhälle nyligen. Den skulle ha kommit tidigare men regeringskrisen satte stopp för det. 

– Vi har en bra dialog med departementet. Men vi har inte fått några ytterligare besked. Det är klart att det är en situation där ingen riktigt vet hur man ska agera, säger Maria Mindhammar. 

Enligt det numera begravda januariavtalet ska Arbetsförmedlingen förändras i grunden. Arbetsförmedlarnas jobb ska i stora delar tas över av fristående aktörer, till exempel företag eller ideella organisationer. De ska hjälpa arbetssökande att hitta jobb eller studier. 

Men mindre pengar till sådana insatser riskerar att försena det projektet. Den nya matchningstjänsten som införs nu, Kundval rusta och matcha, kan få färre deltagare när besluten om insatser till arbetslösa försenas. 

”Realistiska förväntningar”

Även kontrollverksamheten av de nya jobbmatcharna kan bli lidande, enligt prognosen.

Arbetsförmedlingen skriver att den kommer fortsätta göra det ”bästa möjliga av de medel som myndigheten har att tillgå” men ber regeringen att ha ”realistiska förväntningar”. 

Ser du någon risk att kontrollen av aktörerna blir lidande och att vi då får något i stil med de tidigare kritiserade etableringslotsarna och jobbcoacherna? 
– Nej, för vi har byggt upp det här på ett helt annat sätt och grundkontrollen är mycket, mycket bättre. Vi har bra upphandlingar och avtal. Så det vill jag inte jämföra med. Men visst finns det risker. Och det vi ser med fristående aktörer i andra samhällsområden är att det är viktigt att kontrollera. Det vill även de fristående aktörerna för att skapa sund konkurrens.