Fackuppror och nakenbad: Stökigt i Hörby när SD tog över

”Folk har blivit utskällda av ledningen inför öppen ridå eller enskilt. Man blir kritiserad för sin arbetsinsats. Vi har väldigt otrygga medlemmar, som inte mår bra av den oron”, sade Maria Westlund, huvudskyddsombud för Saco-rådet i kommunen, till Arbetet i februari 2020.

Då hade det gått ett drygt ett år sedan Sverigedemokraterna blev största parti i Hörby efter kommunalvalet 2018. 

Med stöd av Moderaterna och Sveriges pensionärers intresseparti, SPI välfärden, tog partiet ledningen av kommunen.

Det började med att Sverigedemokraternas tilltänkte kommunstyrelseordförande fick träda tillbaka efter diverse inlägg på Facebook med rasistiska och homofoba tendenser.

Sedan dess har det varit minst sagt turbulent i den skånska kommunen.

Fler än 30 chefer utköpta

Drygt 30 kommunala chefer har antingen sagt upp sig eller blivit utköpta, visar Arbetets enkät. Bland annat har samtliga förvaltningschefer bytts ut sedan valet.

Enligt den politiska ledningen beror det på att kommunen är inne i en omfattande omorganisation

Men frågar du de fackliga representanterna beror det snarare på en orimlig arbetsmiljö med kränkningar, mobbning, tystnadskultur, hög arbetsbelastning och en nakenbadsskandal som ingredienser. Toppat med vad facket upplever som politisk detaljstyrning av tjänstemännens arbete och vissa antifackliga uttalanden.

Forskaren Johan Wänström tror att läget i Hörby skulle kunna bottna dels i en rent ideologisk krock, dels i en rätt vanlig krock mellan en tjänstemannakultur och en politisk vilja till förändring. 

– Det är inte bara innehållet i själva politiken utan det är också det att det kommer in politiker som vill gå in och peta i detaljer i det som tjänstepersonerna uppfattar att de inte har med att göra, säger Johan Wänström.

Fack krävde att Arbetsmiljöverket agerade

Situationen drogs till sin spets i början av förra året. Då krävde sju fackförbund att Arbetsmiljöverket skulle agera mot den dåliga arbetsmiljön i kommunledningsförvaltningen.

Anmälan fick även stöd av företrädare för Kommunal, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Vårdförbundet, även om de inte har egna medlemmar på kommunledningsförvaltningen. 

Sverigedemokraternas toppolitiker Stefan Borg reagerade på de fackliga kraven med en kommentar på Facebook i Donald Trump-stil:

”Det som pågår är ett försök från Deep State att via fackföreningsrörelsen ta tillbaka kontrollen över den politiska makten i Hörby, och samtidigt sätta stopp för verkligt medborgarinflytande – läs: demokrati – i hela landet.”

När fackförbunden senare anordnade en demonstration utanför kommunhuset för att protestera mot planerade nedskärningar kallade Stefan Borg det för ett ”generalangrepp på folkstyret” av ”politiserade fackföreningar”.

Det ledde till en öppen konflikt mellan Hörbypolitkerna och Akademikerförbundet SSR, som organiserar socialsekreterare och socionomer.

”Angrepp på facken på djävla trist sätt”

Förbundsordförande Heike Erkers gick ut och kritiserade politikerna för antifackliga uttalanden och attacker mot samverkansavtalet mellan fack och arbetsgivare i kommunerna.

– Det var de hårda orden, att de ifrågasatte rätten att samverka kring organisationsfrågor. De gick också till angrepp på facken på ett djävla trist sätt, säger Heike Erkers i dag.

Enligt henne finns klåfingriga politiker lite varstans och inget hon vill koppla till just Sverigedemokraterna.

– Men jag kan konstatera att SD har mycket att bevisa när det gäller relationerna till de fackliga organisationerna och i synen på tjänstemannaansvar.

I Hörby, och andra kommuner, ser hon också problem när politikerna går in och styr i förhållande till de lagar som styr mycket av kommunernas verksamheter.

Hon menar att det är tjänstemännens ansvar att säga ifrån när politiska beslut går emot lagar och regler, till exempel socialtjänstlagen. Hon jämför med om kommunledningen skulle vilja införa vänstertrafik i Hörby.

– Om tjänstemannen sagt ok, jag fixar det. Då tror jag att alla hade fattat hur konstigt det hade varit. Och det är lika konstigt i socialtjänstfrågor men det är inte lika synligt för dig och mig. Vi vet inte vad som händer med grannens barn, eller om någon blir arbetslös och inte kan betala sin hyra. Vad händer då beroende på om man heter Svensson eller Ali i efternamn, frågar sig Heike Erkers.

Samla fackföreningsrörelsen

Därför tycker hon att det var viktigt att hon gick in från central nivå och stöttade de lokalfackliga i Hörby. Även Kommunals ordförande, Tobias Baudin, gick ut och kritiserade utvecklingen i kommunen, vilket hon uppskattade.

– Vi behöver samla oss i fackföreningsrörelsen och hålla ihop i de här frågorna på ett klokt sätt och hjälpa våra lokalfackliga företrädare att stå emot när politikerna agerar så här.   

Kommunledningen satte in diverse åtgärder kring arbetsmiljön och efter ytterligare några turer avskrev Arbetsmiljöverket så småningom anmälan. 

Men det skulle snart braka loss igen.

Chefer badade nakna

I höstas möttes ett 40-tal kommunala chefer för en konferens på ett skånskt slott i ett försök till nystart.

Det gick inget vidare då kvällen slutade med att två höga chefer badade nakna inför de andra. Tilltaget upprörde många och ledde till en ny facklig anmälan till Arbetsmiljöverket och protester mot kommundirektören, som till en början inte ville utreda händelserna på slottet. 

Till sist gav den politiska ledningen med sig och lovade att tillsätta två utredningar, en om cheferna på slottet och en om arbetsmiljön och tystnadskulturen som facken lyft i båda sina anmälningar.

Utredningen om nakenbadarna, som gjordes av en extern advokatfirma, kom fram till att inget brottsligt hade skett.

Förtroendet för kommundirektören var emellertid så pass skadat att hon fick gå, liksom en av nakenbadarna.

Den andra utredningen, den om arbetsmiljön och tystnadskulturen, verkar det gå sämre med. 

När Arbetsmiljöverket lade ner den andra 6:6a-anmälan utan åtgärd såg den politiska ledningen det som ett tecken på att utredningen inte behövdes.

Ohållbar arbetsmiljö?

Frågan är hur det kunde bli så här turbulent. Har den politiska ledningen skapat en ohållbar arbetsmiljö för tjänstemännen eller är tjänstemännen bara motståndare till förändring och SD-politiken?

Svaret kan hamna någonstans mittemellan om du frågar Johan Wänström som är lektor på Linköpings universitet. Han forskar om samspelet mellan politiker och tjänstemän i kommuner och regioner.

Han har inte tittat närmare på just Hörby, men från medierapporteringen känner han igen vissa drag han stött på i sin forskning.

Strömhoppet av kommunala chefer kan till viss del bero på en ideologisk krock.

– Det finns så klart en del som har väldigt svårt att ställa upp på den politik som SD vill genomföra. Det tror jag kan vara en aspekt som ligger bakom turbulensen, säger Johan Wänström.

Axplock av rubriker från Hörby

Uppdelning politik och förvaltning

Men det finns en annan aspekt som han ofta sett i sin forskning. Det är när det kommer in nya politiker, oavsett parti, och nya partier. Nykomlingarna har inte alltid förståelse för hur uppdelningen mellan politik och förvaltning ser ut.

Han talar om ”vad-frågor” och ”hur-frågor”, där politikerna ska ägna sig åt de övergripande vad-frågorna, dra upp riktlinjerna för politiken. Hur de sedan ska genomföras bör lämnas åt förvaltningarna, anser många tjänstemän.

– Jag har förstått att tjänstepersoner i de här kommunerna ibland känner att Sverigedemokraterna, eller politiker från andra partier, ger sig in i de här frågorna som tjänstepersoner inte tycker att de ska vara inne i. Men det finns ingenting i kommunallagen som säger att politikerna inte får lägga sig i hur-frågorna. 

I mindre kommuner finns det dessutom ofta en förväntning på politikerna att de ska vara insatta i alla ärenden, enligt Johan Wänström.

SD kritiska till tidigare kommunstyre

Han tror även att det kan finnas en koppling till att Sverigedemokraterna under en längre tid varit i opposition och då ifrågasatt hur kommunen styrs.

– Det är ett parti som har profilerat sig, kanske inte som ett renodlat missnöjesparti, men det har varit kritiskt till hur kommunerna fungerat. I styrande ställning tror jag att de känner en press att de måste gå in och göra förändringar för att leva upp till förväntningarna.

Men politikerna måste även ha förståelse för vad de kan ändra på. En större del av de kommunala budgeterna styrs av statliga regleringar som måste följas. Det handlar bland annat om ekonomiskt bistånd och äldreomsorg, och där har politikerna begränsad makt.

– Även om du som lokalpolitiker säger: vi vill inte syssla med detta, vi tycker det kostar för mycket, så har du inget val utan måste följa det.

Samtidigt tycker Johan Wänström att det måste finnas vissa möjligheter för politiker att ta en strid med den egna förvaltningsorganisationen.

– Den striden tycker jag att politikerna måste kunna ta emellanåt och säga att vi faktiskt är folkvalda här och vi vill ha det på ett annat sätt. Men det måste kanske ske på ett snyggare sätt än i Hörby.