De senaste sex åren har antalet sjukskrivna som får ekonomiskt stöd för att få arbetslivsinriktad rehabilitering, främst arbetsträning, sjunkit med 60 procent.

– Det är ett problem. Det speglar inte behoven, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på  Svenskt Näringsliv om den drastiska minskningen.  

Under 2015 fick 24 610 personer rehabiliteringspenning, förra året hade antalet minskat till 9 780.

– Det är oerhört viktigt att fler får ersättning. Det finns sjukskrivna som har rehabiliteringsförmåga och den bör tas till vara, säger LO:s expert Kjell Rautio.   

Läs artikelserien #Arbetsträning

Funktionsrättsrörelsen är också bekymrad över utvecklingen.  

– Självklart är det ett problem, Försäkringskassans återhållsamhet har gjort att människor kommit i kläm, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.     

Även regeringen har betonat att Försäkringskassan måste prioritera tidigare rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna personer.  

Statistik visar tydligt hur arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser inte bara blivit mer sällsynta, utan även dröjer till allt senare i sjukskrivningarna. 

Förra året var medianen för hur många dagars sjukskrivning som gick innan rehabiliteringspenning började betalas ut 625 dagar. 

I fall där Arbetsförmedlingen behöver kopplas in för att planera gemensamma insatser dröjde det 998 sjukdagar innan samarbetet kom igång förra året. År 2016 tog det 530 dagar. 

Catharina Bäck på Svenskt Näringsliv säger att det är obegripligt att det ser ut som det gör.    

– Vi har påtalat frågan under lång tid till såväl ansvarig minister som Försäkringskassan och jag har ännu inte träffat någon som tycker att det rådande läget är bra, säger hon.  

Hon understryker att det är viktigt att en mer aktiv rehabiliteringsprocess blir verklighet. 

I början av förra året presenterade Claes Jansson, tidigare chef för försäkringsenheten på fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd, en statlig utredning där han föreslog åtgärder mot utvecklingen. 

– Försäkringskassan ska utreda möjligheten till rehabilitering och återgång i arbete. Men vi såg att de sällan gör det. Och när det görs sker det alldeles för sent, säger han till Arbetet.   

Ett och ett halvt år efter att hans utredning kom pekar statistiken  ännu åt samma håll.  

Men under våren har ett av förslagen från Claes Janssons utredning blivit lag. 

Sedan tidigare gäller att efter ett halvårs sjukskrivning skärps kraven för att man ska kunna fortsätta vara sjukskriven.

I mars utökades en möjlighet att göra undantag från den skärpningen när någon bedöms ha möjlighet att återgå till sitt vanliga jobb inom ytterligare sex månader.  

– Det kan nog göra det bättre men det är verkligen inte tillräckligt, säger Kjell Rautio på LO om vad förändringen kan betyda för sjukskrivnas möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering.   

I Claes Janssons utredning fanns det även förslag på större förändringar, som inte blivit lag än så länge.

Delvis har frågan bollats vidare till en annan utredning som leds av Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO. Hans förslag ska lämnas till regeringen senast den sista juli.  

Läs även Arbetets tidigare serie #VägenTillbaka…

…där vi följde personer som kommit tillbaka till sitt arbete efter sjukdom.