Globala bolagsskatten kritiseras av facket
Från fackligt håll kommer nu kritik mot den globala bolagsskatten som G7-länderna nyligen sade ja till. Det är ett urvattnat förslag, hävdar världsfacket ITUC.
Besvikelsen är märkbar.
– Det räcker inte, kommenterade världsfacket ITUC:s ordförande Sharan Burrow strax efter att de rika G7-länderna deklarerat att de vill ha en global företagsskatt på 15 procent.
När G7-länderna i helgen kom med beskedet var det väntat. Redan i april lutade det åt att en global företagsskatt var på väg att införas, vilket Arbetet Global rapporterade om.
Den nya amerikanska presidenten Joe Biden föreslog då att världens länder skulle införa en global företagsskatt på minst 21 procent.
Under flera årtionden har trenden varit att länder, som till exempel Irland, har lockat till sig storbolag genom att erbjuda låga skatter om företagen flyttar dit.
Techjättar som Amazon, Google och andra storföretag har kunnat ducka från skatter genom att lägga sina verksamheter i dessa länder.
Samtidigt har flera länder känt sig snuvade på skatteintäkter och vill därför göra något åt problemet.
När förslagen började diskuteras allt mer intensivt i våras så fanns en förhoppning om att skatten skulle hamna på minst 20 procent.
Inom vissa fackliga kretsar trodde man på ännu mer. Genomsnittet för bolagsskatt är 24 procent i OECD-länderna och organisationen Tuac, som arbetar med fackliga frågor i OECD, hoppades att världen skulle sätta en minimigräns kring denna nivå.
Men i stället landade G7-länderna på 15 procent.
– Det här är ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräckligt. 15 procent i skatt är mycket mindre än vad arbetare skattar på sina inkomster. Och betydligt sämre än 20 procent som vi tidigare hoppats på, säger Sharan Burrow i en kommentar.
Världsfacket, där svenska LO, TCO och Saco är medlemmar, är också kritiskt till hur förslaget är utformat och varnar för att storbolag även i framtiden kommer att kunna undvika skatter.
ITUC vill se ett ökat skatteuttag i världen. Pengarna ska gå till offentlig sektor och för att lösa de ekonimiska problem som uppstått efter pandemin.