Belastningen på sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och ambulanspersonalhar det senaste året varit extrem och många har vittnat om den mycket slitsamma arbetsmiljön, de många intryck av sorg och ångest och att arbeta ändlösa timmar för att göra sitt yttersta för att rädda människoliv.

Signalerna är tydliga och larmen från frontlinjen och personalen har ekat under lång tid. Vi kan inte ta för givet att vårdpersonalen orkar hur länge som helst. Det måste finnas en plan för återhämtning.

Marie Åsberg är psykiatriker och professor emerita vid Karolinska Institutet. I en intervju till tidningen Arbetet (21/12) säger hon att det är troligt att många av dem som jobbar inom covidvården kommer att få psykiska problem i framtiden.

”Men det kommer att komma med fördröjning. Det gör det alltid.”

Hittills i år har över 8 900 coronarelaterade tillbudsanmälningar inom vård och omsorg inkommit till Arbetsmiljöverket.

Inom Vårdförbundets medlemsgrupper har 4 000 anmält coronarelaterade arbetssjukdomar, enligt siffror från Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Och dessa är bara relaterade till arbetsplatsen. 

Hur sjukskrivningstalen och den psykiska hälsan bland vården- och omsorgens medarbetare kommer att utvecklas efter krisen, är fortfarande okänt.

Men det vi vet från tidigare studier är att riskerna är särskilt oroväckande när det gäller kvinnodominerande branscher, som redan innan krisen uppvisade ansträngd arbetsmiljö och höga sjukskrivningstal. 

Under 2019 var kvinnorna sjukskrivna i ungefär dubbelt så stor utsträckning som männen i åldrarna 20-59 år. Störst skillnad syntes i åldersgruppen 40-49 år, enligt en rapport från Riksrevisionen.

Efterspelet av coronapandemin behöver alltså tas på största allvar, så att den hårda arbetsbelastningen inte leder till en flodvåg av psykisk ohälsa och alarmerande sjukskrivningstal. 

Pandemin innebär ett nödläge för personalen. De har gjort en enorm insats för oss och nu är det vår tur att göra en insats för dem

Ebba Busch och Sofia Damm

Kristdemokraterna föreslår därför att alla medarbetare som under pandemin arbetat under extrema förhållanden ska erbjudas en månads sammanhållen ledighet under 2021, utöver ordinarie semester.

Det gör vi möjligt genom att en del av de 13200 sjuksköterskor och andra vårdutbildade som lämnat vården och i dag arbetar i andra branscher, kan lånas ut och tillfälligt anställas i sjukvården.

För att möjliggöra detta får arbetsgivare som lånar ut personal också ersättning.

Kristdemokraterna fick också nyligen igenom ett tillskott på 4,3 miljarder kronor till förstärkningar av äldreomsorgen, där bland annat medel avsätts för att förbättra personalens villkor och höja kvaliteten i omsorgen.

Men orsakerna till de stora skillnaderna i sjukskrivningar mellan könen är heller inte helt klarlagda, trots att skillnaderna varit uppseendeväckande stora under lång tid.

Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att få ett systematiserat och sammanställt forskningsläge kring orsakerna till kvinnors högre sjukskrivningstal.

Riksrevisionen har också pekat på vikten av att kvalitetssäkra och utveckla vårdens arbete med en jämställd sjukskrivningsprocess och ytterligare studier där läkarintygs- och sjukfallsdata kombineras med sjukvårdsdata.

I värsta fall riskerar vi en situation med stora uppsägningar, enbart för att de anställda inte har fått tillräcklig vila. Det får inte hända.

Pandemin innebär ett nödläge för personalen. De har gjort en enorm insats för oss och nu är det vår tur att göra en insats för dem.

Vi har kunnat lita på dem. Nu ska vi visa att de kan lita på Sverige.