Personliga assistenter får inte driva krav i domstol: ”Rättssäkerheten äventyras”

Domstolarna som brukar avgöra tvister om exempelvis felaktiga uppsägningar är ersatta med nämnder när personliga assistenter ska få sina rättigheter prövade.

Nämndernas beslut är inte offentliga, till skillnad från domstolarnas. De ger inte heller vägledning om hur reglerna ska tolkas framöver.

– Det är under all kritik. Man kan inte ha en sådan här lösning för personliga assistenter. Det här får de se över och göra om, säger Jerker Öhrfeldt, advokat specialiserad på arbetsrätt.

Han hänvisar bland annat till ILO:s konvention 189 som säger att personer som jobbar i hushåll inte ska ha sämre möjlighet än andra arbetstagare att få tvister prövade.

Ordningen med nämnder i stället för arbetsdomstol eller tingsrätt är skapad i kollektivavtalen för personliga assistenter. Den finns bland annat i avtalet mellan Kommunal och Almega Vårdföretagarna.

I januari förra året vände sig Jerker Öhrfeldt till den nämnden, via Vårdföretagarna, med skadeståndskrav för en personlig assistent. Enligt Jerker Öhrfeldt har assistenten sagts upp i strid med visselblåsarlagen efter att ha larmat om missförhållanden.

I andra branscher skulle kravet på 100 000 kronor i skadestånd ha skickats till domstol. Nu ska i stället först avtalsnämnden med representanter för Kommunal och Vårdföretagarna ge ett vägledande yttrande. 

Först därefter kan en skiljenämnd ta ett rättsligt bindande, men inte offentligt, beslut.

Drygt femton månader efter att Jerker Öhrfeldt vände sig till nämnden har avtalsnämnden inte yttrat sig.

– Han vill ju ha sin prövning och den dröjer, säger Jerker Öhrfeldt om sin klient.

Enligt kollektivavtalet ska nämnden yttra sig inom två månader från att ärendet inkommit. 

Daniel Andersson, arbetsrättsexpert på Almega Vårdföretagarna, säger att det är två månader efter att ärendet är komplett. Han uppger att det här ärendet har dragit ut på tiden för att det behövts kompletteringar och på grund av hög arbetsbelastning under pandemi och avtalsrörelse.

– Jag får uppfattningen att de förhalar för att slippa kostnaderna för ett skiljeförfarande, det är hiskeligt dyrt att betala för domare, säger Jerker Öhrfeldt.

Utöver missnöjet med hur det här ärendet skötts är Jerker Öhrfeldt mycket kritisk till att alls lösa personliga assistenters arbetsrättsliga tvister i nämnder.

– Jag tycker absolut inte att man ska ha skiljeförfarande för personliga assistenter. Det behövs praxis, insyn och förutsägbarhet och det ger inte de här förfarandena. 

Nämnderna har funnits sedan kollektivavtalen för personlig assistans tecknades på 90-talet.

– Många tvister handlar om en situation mellan enskild assistansberättigad och assistent. Man har haft uppfattningen att man ska skydda enskilda personer med personlig assistans från att behöva redovisa sitt privatliv i allmän domstol, säger Daniel Andersson på Vårdföretagarna.

Han pekar också på att branschens avtal behöver balanseras mot LSS-lagstiftningen om assistansberättigades rättigheter. Det har bland annat påverkat assistenternas anställningsformer.

– Därför tycker vi att det är vi parter som framför allt ska hantera frågor om vad som är avsikten med kollektivavtalet, säger Daniel Andersson.

Men den andra parten i avtalet, Kommunal, stämmer in i Jerker Öhrfeldts kritik.

– Vi vill att Arbetsdomstolen ska vara högsta instans även för personliga assistenter. Vi gör bedömningen att rättssäkerheten äventyras med dagens hanteringsordning och tillämpning, säger Lia Scheding, förbundsombudsman på Kommunal.

Frågan var uppe senast kollektivavtalen förhandlades om och nu har arbetsgrupper tillsatts för att granska hur tvister hanteras inom kollektivavtal för personliga assistans.

Lia Scheding menar att frågan om assistansanvändarnas integritet inte är lika aktuell som när nämnderna skapades, eftersom de flesta assistenterna nu är anställda av stora bolag och inte direkt av assistansanvändare.

Hon tror att domstolsprövningar bland annat skulle ge tydligare besked om vad som faktiskt är grund nog för uppsägning av assistenter, men att arbetsgivarsidan i stället vill skydda den nuvarande ordningen.

– Med nuvarande utformning kan uppsägningar ske mer godtyckligt än om de slutligt avgörs i domstol. Nu flyter varje ärende lite för sig, det som sker i domstol ger en mer sammanhållen bild av vad som gäller i en bransch.

Hon instämmer också i att nämndförfarandet tar för lång tid.

Daniel Andersson på Vårdföretagarna tror inte att det får negativa konsekvenser för personliga assistenter att ärendena går via nämnderna i stället för domstol.

– Nej, det är inte min uppfattning, det finns alltid möjlighet att rättsligt dra frågan till skiljenämnd.

Han betonar också att parterna kan låta, och har låtit, enskilda tvister gå till Arbetsdomstolen när de är överens om att det behövs lagtolkning därifrån.

Jerker Öhrfeldts kritik i det enskilda ärende han driver gäller också att han inte har fått se vad arbetsgivaren skickat till nämnden, för att yttra sig över det. Samt att Daniel Andersson både företrätt företaget och sitter som ledamot i nämnden som ska bedöma tvisten.

Daniel Andersson menar att en formell ordning där man yttrar sig över varandras inlagor blir aktuell först i skiljenämnd. 

– Just i det här fallet faller det sig så att jag råkade vara företagets rådgivare sedan innan. Som avtalsansvarig ingår det att ta ställning till avtalets intention i avtalsnämnden, men när vi sitter i nämnden ska vi försöka titta på det så objektivt vi kan, säger han om sina dubbla roller.

Kommunals ledamöter i nämnden är personer som inte förhandlar avtal eller tvister för just personliga assistenter.