Sköts med tio skott – efter att ha pekats ut av armén

Klockan närmade sig 21. Dandy Miguel körde sin motorcykel i industrizonen Canlubang, i regionen Calabarzon, när en oidentifierad gärningsperson öppnade eld. 

Miguel sköts med tio skott. Han avled omedelbart, rapporterar den oberoende filippinska nyhetssajten Rappler.     

På sin dödsdag bar Miguel, vice ordförande för centralorganisationen KMU:s lokalavdelning, en t-tröja med trycket: ”Sahod, trabaho, karapatan, ipaglaban.” Löner, arbete, rättigheter, kamp.

Mordet ägde rum den 28 mars. Dandy Miguel blev den tionde aktivisten att dödas enbart i Calabarzon under förra månaden. 

Den 7 mars genomförde polisen och armén ett stort antal räder i Calabarzon. Sammanlagt dödades nio personer i tillslagen. Samtliga var ledande företrädare för ideella organisationer, flera var fackligt aktiva. 

Det som människorättsaktivister i Filippinerna numera kallar ”blodiga söndagen” inträffade två dagar efter att landets högerpopulistiske president Rodrigo Duterte uppmanat landets väpnade styrkor att döda kommunistiska rebeller. 

– Ha ihjäl dem på en gång. Strunta i mänskliga rättigheter. Det blir jag som åker i fängelse. Inga problem, sade presidenten i ett tv-sänt tal.

Dandys Miguels egen död kan enligt KMU ha varit kopplad till hans engagemang för blodiga söndagens offer.

Miguel ledde fackets arbete med att anmäla våld och trakasserier mot medlemmar. Han höll även i en anmälan rörande dödsskjutningarna den 7 mars. 

– Dandy Miguel skötte inlämningen av klagomål hos regionens människorättskommission, säger Eleanor de Guzman på KMU till Rappler.

Minst 130 aktivister har dödats i Filippinerna sedan 2016.

Samtidigt har KMU under lång tid drabbats av dödligt våld. Dandy Miguel är den tredje av organisationens ledare som mördats sedan 2005.  

Så sent som i maj 2020 lade arméns regionala högkvarter ut en bild på sin officiella Facebooksida där KMU:s lokalavdelning stämplades som ”terrorister” och anklagades för kopplingar till det väpnade kommunistiska uppror som med varierande intensitet pågått sedan slutet av 1960-talet.   

I Filippinerna kallas fenomenet red-tagging – rödtaggning – och beskriver hur myndigheter anklagar obekväma organisationer för att stödja upproret i syfte att legitimera repression mot dem. 

I en intervju strax efter blodiga söndagen tillbakavisade Dandy Miguel ännu en gång anklagelserna. Facket sysslar inte med väpnad kamp, förklarade han, utan arbetar för höjd minimilön och mot osäkra anställningar. 

– Det här är Dutertes ouppfyllda löften, det är därför vi håller honom ansvarig, sade Miguel.

Han berättade också att fruktade för sin egen säkerhet med trots det planerade att fortsätta sitt fackliga arbete.

– Jag gör inte det här bara för mig själv utan också för mina arbetskamrater, mina barn och mina framtida barnbarn.

Filippinerna är ett av världens farligaste länder för fackligt aktiva, men även miljö- och markaktivister utsätts regelbundet för hot och våld.

Enligt siffror från landets människorättskommission, som återges av Rappler, har minst 130 aktivister dödats sedan president Duterte kom till makten 2016.