”De hästar du har hand om blir som dina barn”
Intresset för trav har ökat under pandemin, men hos Elin Nordqvist har det alltid varit stort. Nu börjar hästskötarens slit i stallet få samma uppmärksamhet som kuskens insats på banan.
Elin Nordqvist har licens som travkusk och har kört ett 30-tal lopp. Nu sätter hon skötseln av hästarna främst och kör enbart i träning.
KNIVSTA. Först syns de bara som en mörk fläck i fjärran. Så kommer de nio travhästarna snabbt närmare. Hovarna trummar, sulkyhjulen rasslar i snömodden.
På ett ögonblick susar klungan förbi: kuskarna i nerstänkta hjälmar och glasögon, hästarna med huvudena stolt uppsträckta mot den grå himlen. En ung hingst gnäggar till, en annan svarar.
Sekunden senare försvinner hästarna i kurvan. Vi följer dem med blicken och försöker förstå hur 500 kilo muskler kan flyga fram med sådan lätthet.
Travträning fyller en stor del av förmiddagen på Östunabergs gård i Knivsta söder om Uppsala.
Hästskötarna kör varv på varv runt den kilometerlånga banan. Som avslutning får hästarna ”jogga ner” ett par varv i lugnt tempo.
Tolv minuter senare tar hästskötarna pulsen på dem. Det är en av många kontroller av hur hästarna mår, berättar Elin Nordqvist, hästskötare på Östunaberg sedan fyra år.
När hon kom till stallet klockan sex i morse tog hon tempen på de åtta hästar som är hennes ansvar. Kollade om någon var snorig eller hostig, kände efter om någon är tjock i ett ben.
– I dag var allt bra. Jag märker direkt om någon är hängig. De hästar du har hand om blir som dina barn.
Bleknade segerkransar på väggarna vittnar om att det inte är vilka djur som helst som placeras hos Stall Svante Båth, en av de mer kända travtränarna i Sverige.
Ägarna betalar en hel del för sina hästar, och hoppas att de ska springa in prispengar i gengäld.
Medan annan sport ställt in under pandemin har travet kunnat fortsätta, fast utan publik. Spelet på trav har ökat kraftigt.
Förra året var ett rekordår för ATG, med runt 20 procent högre intäkter från spel på hästar än tidigare år. Överskottet från spelet finansierar travsporten, inklusive prispengarna.
Bra omvårdnad är avgörande för hästens chanser att vinna.
– Tävlandet om pengar påverkar inte mitt arbete direkt. Det viktiga för mig är att hästarna mår bra, säger Elin Nordqvist.
– Men visst, målet är att våra hästar ska nå den högsta nivån.
När hästarna duschas efter träningen stiger ångan från de glänsande kropparna. Men luften i stallet förblir frisk, fläktarna är uppenbarligen effektiva.
– Ren luft är viktigt för att undvika halsinfektioner, säger Elin Nordqvist.
Flest kvinnor i stallet
• Mellan 1 000 och 2 000 hästskötare arbetar i professionella travstall i Sverige. Kvinnor är i majoritet, men en utjämning pågår.
• Enligt kollektivavtalet ska en hästskötare som fyllt 18 år och saknar erfarenhet tjäna 22 818 kronor i månaden. För den som fyllt 18 och
har tre års erfarenhet är avtalets lön 24 870 kronor i månaden.
• Kommunals ombudsman Jörgen Gustavsson vill inte ens gissa hur stor del av branschen som täcks av kollektivavtalet, eller hur många hästskötare som är med i facket. ”Vi försöker organisera. Men ungdomar, särskilt tjejer med hästintresse, tänker inte på arbetsvillkoren.”
Hon är oavbrutet uppmärksam på sina passhästar. Ryktar, masserar, pysslar om.
När hon har borstat stoet Beware Kronos blir hon och hästen stående en stund, ansikte mot ansikte i tyst samförstånd.
De har känt varandra sedan Beware Kronos var ett år. Nu är hon fyra.
Stoet hade det kämpigt som liten, med sjukdomar som avlöste varandra.
– Men i höstas vann hon tre lopp i rad, säger Elin Nordqvist. Känslomässigt betyder det mer att en häst som har haft problem vinner en liten tävling än att en topphäst tar en stor seger. Jag blir så lättad och rörd att jag gråter.
I Svante Båths stall är 13 hästskötare kvinnor, 13 män. Men generellt är yrket kvinnodominerat.
Travsporten speglar på sätt och vis samhället i stort. Kvinnor gör det tunga omvårdnadsarbetet, medan kuskarna och tränarna, som oftast är män, glänser i rampljuset.
Men en förändring är på gång. På senare år har allt fler kvinnor blivit kuskar och professionella tränare.
Samtidigt har hästskötarna börjat uppmärksammas lika mycket som kuskarna i travets tv-sändningar. Och det blir allt vanligare att skötarna får provision på prispengarna.
Just den här dagen står två maffiga smörgåstårtor i stallets lunchrum. Chipper Kronos har vunnit lopp två veckor i rad, och ägaren vill visa sin uppskattning. Elin Nordqvist är glad, Chipper Kronos är hennes passhäst.
När någon av hennes passhästar tävlar följer Elin Nordqvist alltid med.
– Jag har sett varenda travbana från Jägersro i söder till Boden i norr. Plus en del banor utomlands.
Jag brukar inte räkna. Hästar är levande individer
Blir det för sent att köra hem på kvällen får Elin Nordqvist och hennes kollegor ligga över på hotell, med traktamente.
Stall Svante Båth tillämpar Kommunals kollektivavtal (lönerna ligger rentav lite över avtalets nivåer).
Det skiljer stallet från många andra arbetsgivare inom travet, enligt flera personer som Arbetet har talat med.
– Många jobbar gratis, till exempel mot att de får lära sig köra, säger Annethe Axelsson, regionalt skyddsombud i Kommunal, som själv har arbetat med travhästar utan ersättning.
En före detta hästskötare som arbetat många år i yrket, även i kända travstall, berättar om arbetsdagar på upp till tolv timmar.
Om resor då hon kommit hem klockan två på natten, och börjat klockan sex nästa morgon. Utan ob och ersättning för övertid. Ett brinnande engagemang fick henne att stå ut.
– Hur konstigt det än kan låta ångrar jag inte valet av yrke, säger kvinnan till Arbetet. Jag har fått mycket uppskattning. Om inte kroppen hade sagt ifrån skulle jag fortfarande ha varit hästskötare.
Elin Nordqvist har hållit på med hästar ”alltid”. Hon har ridit sedan tre års ålder, började i travskolan på Solvalla när hon var elva, och tog licens för att köra travhästar när hon gick på Wångens travgymnasium i Östersund.
Mycket ska hinnas med från det att hon fyller på hö, mockar och ströar i boxarna på morgonen till dess att hon ger hästarna foder på eftermiddagen.
Ändå härskar ett slags lugn och trivsel i stallet. Elin Nordqvist tar i ben och hovar med vana händer. Hennes hund, chihuahuan Alva, strosar runt med samma självklarhet som sin matte.
Klockan 16 är arbetsdagen egentligen slut, men Elin Nordqvist stannar ofta i stallet längre än så. Arbetet är en livsstil.
– Jag har inte bråttom hem. Jobbet skulle inte vara så roligt om jag inte kunde ge hästarna mycket tid.
När klockan ringer vid femtiden på morgonen händer det att Elin Nordqvist frågar sig: Varför gör jag det här?
– Men när jag kommer till stallet och hästarna gnäggar mot mig vet jag svaret. Jag är på rätt ställe.
Kuskar och tränare inom travsporten är oftast män, medan det är kvinnor som hästskötaren Lovisa Gustafsson Dahlbäck som står för omvårdnaden. Men en förändring är på gång.
När hästens status sjönk lämnade männen yrket, som var slitsamt och dåligt betalt, och kvinnorna tog över. Trav är en av hästens tre naturliga gångarter. I travtävlingar ligger hastigheten kring 50 kilometer i timmen.
Fram till 1960-talet var alla hästskötare män. Hästen hade då alltjämt kvar sin status från tider när den var central i armén, jordbruket och skogsbruket, enligt en forskningsrapport om genushierarkier inom travsporten av Mats Greiff och Susanna Hedenborg, professorer i historia respektive idrottsvetenskap vid Malmö universitet.
Travsporten i Sverige har rötter i bondesamhället, där hästen användes i arbetet och för att köra till kyrkan. Det bidrar till att travet har en bredare folklig förankring än ridsporten, som har sin bakgrund i militären och vid de stora godsen.
