Hösten 2019 var cykelbudet Paul Olai-Olssen en av arrangörerna när Foodorabud i Norge strejkade sig till ett kollektivavtal.

Nu är han fortfarande cykelbud två dagar i veckan, men jobbar tre dagar i veckan på facket och gör arbetsplatsbesök i transportsektorn.

När Arbetet når honom på telefon har han nyss haft ett samtal med svenska Foodorabud som, ett år och fem månader efter norrmännen, nu också fått ett kollektivavtal.

Transport och Foodora skrev på i slutet av februari, avtalet börjar gälla i april.

– Nu är det extremt viktigt att de backas upp av facket, med resurser för att nå ut och ge buden kunskap så att de organiserar sig, säger Paul Olai-Olssen om svenskarna.

Han tror att förutsättningarna bitvis är svårare i Sverige.

– Ni har den barbariska lagen som tillåter att man anställer folk tre månader åt gången. I Norge är du anställd när du är anställd. Det är självklart mycket lättare att organisera fast anställda som vet att om arbetsgivaren försöker säga upp dem kommer advokater från facket.

Foodora i Sverige anställer vanligtvis nya bud på upprepade korta kontrakt, ned till en månad långa. 

Francisco Beltran, Foodorabud i Sverige, säger att det är en besvikelse att detta inte regleras i avtalet.

Ombudsmannen Lars Karlsson på Transport konstaterar att anställningsformer blir något att diskutera vidare som avtalsparter. 

Både han och Francisco Beltran tror att kollektivavtalet kan skapa en plattform för att jobba ihop med företaget på ett nytt sätt.

– Det är en bra startpunkt, säger Francisco Beltran.

Paul Olai-Olssen säger att just samarbetet med ledningen, ett nytt förtroende, är den största fördelen som följt av det norska avtalet.

När det gäller anställningsvillkor är han just nu mest intresserad av att prata om Foodoras konkurrenter, företag som alls inte anställer sina bud utan anlitar dem som frilansande entreprenörer. 

De kan leverera till lägre kostnad bland annat för att de slipper arbetsgivaravgifter och kostnader för semester, sjukskrivningar eller pension.

– Så när vi kämpar för högre lön för Foodoras anställda gör vi samtidigt att vår firma inte kan konkurrera mot företag som fungerar laglöst med bara falska frilansare. Det är dyrt att ha anställda, för att de anställda ska behandlas bra, säger Paul Olai-Olssen.

Han hoppas hitta ett ärende att driva rättsligt för att pröva om konkurrenternas bud, enligt Arbetsmiljölagen, faktiskt ska räknas som anställda och företagen som arbetsgivare.

Just Foodora har tidigare anlitat bud utan anställning i Australien och Kanada, men avkrävts större arbetsgivaransvar efter rättsprocesser.

Och även i Norge använder företaget frilansare. Enligt Paul Olai-Olssen är ungefär hälften av buden anlitade så och omfattas alltså inte av kollektivavtalet.

– Då kan man kritisera Foodora. Men vi vill se det så att de är bäst i klassen då de har skrivit på ett kollektivavtal och anställer alla organiserade som vill det, säger han.

– Om vi kräver att samtliga bud anställs kommer kostnaderna öka så mycket att de får väldigt svårt med konkurrensen. Därför vill vi först angripa företag som har hundra procent frilansare.

I Sverige har Foodora bara anställd personal. Alla bud omfattas ändå inte av det nytecknade kollektivavtalet.

Runt en tredjedel av buden, som levererar mat med bil, är anställda i ett systerföretag som fortfarande saknar avtal.