Just nu pågår lokala förhandlingar om lönerna på många arbetsplatser. Många anställda kommer att få retroaktiva löneökningar för november och december 2020.

Därför är 1,9 procent fortfarande en preliminär siffra för löneökningarna förra året.

– Men även om det definitiva utfallet blir ett par tiondedels procent högre handlar det om de lägsta löneökningarna i modern tid, säger Petter Hällberg vid Medlingsinstitutet, som har jämfört med lönestatistik från 1960-talet och framåt.

Nominell löneutveckling i hela ekonomin 1960-2020 (i procent)

Konjunkturlöner från och med 1993, innan dess nationalräkenskaperna.

Men även om 1,9 procent är en låg siffra historiskt sett är skillnaden inte dramatisk jämfört med de senaste åren inte dramatisk. 2017 stannade till exempel löneökningarna vid 2,3 procent.

Under 2020 steg konsumentpriserna med så lite som 0,5 procent. Det betyder att löntagarnas köpkraft ökade med 1,4 procent, vilket historiskt sett är en ganska bra siffa.

Orsaken till de blygsamma löneökningarna är förstås pandemin.

Våren 2020 löpte de centrala avtalen ut för de flesta anställda, men förhandlingarna om nya avtal sköts upp till hösten 2020. Därför bromsade löneökningarna in tvärt.

Det gällde dock inte alla anställda. En del grupper, till exempel lärare, har centrala avtal som löper på tillsvidare – något slutdatum finns inte. De fick löneökningar som vanligt 2020.

Enligt Medlingsinstitutet gäller detta omkring 20 procent av de anställda i Sverige.

Den preliminära statistiken för 2020 visar att lönerna för privatanställda arbetare steg med 1,2 procent, medan tjänstemän i näringslivet fick löneökningar på 2,3 procent.

Det tyder på att löneskillnaden mellan privat anställda arbetare och tjänstemän fortsätter att växa så som den har gjort de senaste åren.

Om lönerna för arbetare och slås samman blev löneökningarna i näringslivet 1,9 procent under 2020, att jämföra med 2,0 procent för offentlig sektor.

Inom offentlig sektor steg lönerna något mer i kommunerna (2,1 procent) än i regionerna (1,8 procent) och statliga myndigheter (2,0 procent).